Att känna tillhörighet i klassen, kvalitet i undervisningen och att utbildningen leder till något bra.
Det är elevers syn på vad som ger engagemang i skolan.
Detta oberoende av elevers olika sociala och ekonomiska bakgrunder, visar en färsk avhandling Helena Andersson, universitetsadjunkt i specialpedagogik.
Helena Andersson, universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.
Specialpedagog Helena Andersson har i sin avhandling försökt utröna vad som skapar engagemang i elevers skolvardag i grundskolan. I sin tidigare licuppsats intresserade sig Andersson för elever som hamnat på individuella program i gymnasiet men senare tagit sig till ett nationellt gymnasieprogram. Den gången uttryckte eleverna att de inte varit speciellt engagerade i grundskolan och de tyckte inte heller att lärarna intresserat sig för deras skolgång. Eleverna kände sig inte tillräckligt sedda.
Får eleverna hjälp?
I den nu framlagda avhandlingen vänder Andersson på frågeställningarna för att ta reda på vad som ger engagemang bland grundskoleelever. Avhandlingen bottnar i olika studier varav den första är en enkätstudie till 1 298 sjundeklassare i tolv kommuner. Här ställer hon frågor kring om eleverna upplever att de får hjälp av lärare, kamrater och föräldrar när de behöver. Är det lätt att tala med läraren och så vidare? Eleverna får också frågor kring sin syn på vikten av skolarbete för att nå framtida mål?
Enkätstudien visar att oberoende av elevers socioekonomiska bakgrund så förstår eleverna vikten av skolarbete inför framtiden. Det pekar alltså på högt psykologiskt och kognitivt engagemang. Andersson plockar då ut två klasser som visar allra högst engagemang, dels en klass från en välbeställd miljö och dels en klass med mångkulturell bakgrund i ett socioekonomiskt svagare område. Här går hon vidare med gruppintervjuer till elever och lärare och eleverna får också skriva reflektioner kring engagemang. Detta för att ta reda på aspekter som kan förklara det starka engagemanget.
Nycklarna till att skapa engagemang
– Tillhörighet är ett nyckelord, säger Helena Andersson. Eleverna måste känna att de är en del av gemenskapen oberoende av hur de presterar i skolan.
– Det handlar också om undervisningskvaliteten och att läraren planerar och genomför lektionen för att differentiera och nå alla elever. Eleverna vill också ha inflytande över sin utbildning och sin skoldag för att känna delaktighet.
– En annan viktig aspekt för att skapa engagemang handlar om att eleverna förstår målet med utbildning. Att utbildning i sig ska leda till något bra.
Ingen skillnad mellan elever från olika miljöer
Helena Andersson betonar att det är samma sak som rör sig i huvudet på dessa unga elever oberoende av deras socioekonomiska bakgrund.
– Det är så lätt att göra invandrarskolor till problemskolor men min studie ger inget belägg för att elever från olika miljöer tänker och resonerar annorlunda kring engagemang.
Helena Andersson menar därför att bemötande och respekt både mellan elever och mellan elever och lärare är väldigt viktigt. Hon menar också att lärandesituationer uppstår i gemensamma praktiker i klassrummet. Det är i klassrummets gemenskap som lärandet sker.
Vem ska läsa din avhandling?
– Jag skulle önska att forskare, lärare, rektorer och alla som jobbar med unga människor läste den, säger Helena Andersson.
