Hem OM SKOLAN Särintressen måste negligeras – det är eleverna som behöver läromedel

Särintressen måste negligeras – det är eleverna som behöver läromedel

Publicerat av: Redaktionen

Den pågående statliga läromedelutredningen har genom sin blotta existens bidragit till att läromedelsfrågan kommit upp på agendan. Diskussionen om skolans läromedel är välkommen, viktig och välbehövlig. Saken har tidigare knappast diskuterats överhuvud taget.

Särintressen måste negligeras - det är eleverna som behöver läromedel 2

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedel (FSL).

Nu vill flera intressenter i läromedelsbranschen komma till tals, och det framstår som uppenbart att de värnar sina särintressen. Sammanfattningsvis kan sägas att de argumenterar för att kommunerna ska öka sina läromedelsbudgetar och att skolorna ska köpa mer läromedel.

Men propåerna får inte stanna vid upprop om mer läromedel i skolans undervisning. Därutöver borde alla berörda parter kunna konstatera att de traditionella och heltäckande läromedlens tid är förbi och att nya, elevcentrerade koncept måste utvecklas.

Elevernas läromedel

Läromedelsfrågan är alltså inte så enkel att det räcker med att plädera för en återgång till 1950-talet. Frågan gäller inte antingen eller; den är mycket mer komplex än så.

De nuvarande heltäckande läromedlen kan ses som färdigpaketerad undervisning där såväl innehåll som pedagogik ingår. Detta läromedelskoncept har praktiserats i över femtio år och framstår i dag som passé. Nu är tiden inne för en ny generation läromedel som främst vänder sig till eleverna.

Alla elever i svensk skola bör ha ständig tillgång till egna, kvalitativa och elevcentrerade läromedel i samtliga berörda teoretiska ämnen. Med tillgång till sådana läromedel ges eleverna möjligheten att alltid, såväl under skoldagen som på fritiden, överblicka innehållet i respektive ämne, repetera, fördjupa sina kunskaper, förbereda sig för prov, skaffa sig förförståelse för kommande innehåll, med mera.

Dessa nya elevcentrerade läromedel ska givetvis vara anpassade till elevernas förkunskaper och grad av mognad samt täcka de berörda ämnenas centrala innehåll för respektive årskurs. Läromedlen ska vara välskrivna, rikligt illustrerade och faktagranskade av ämnesexperter. Men de nya läromedlen ska vara fria från pedagogik; någon ”pedagogisk apparat” ska inte finnas. Det är läraren som leder undervisningen och sköter pedagogiken, inte läromedlet.

De nya läromedlen kommer således att endast i begränsad utsträckning användas i lärarens ordinarie undervisning. Deras främsta uppgift blir att fungera som ledstänger för eleverna när de på egen hand vill orientera i olika ämnens centrala innehåll och göra utflykter på kunskapens vida fält.

Ta sikte på framtiden

Vi lever i en tid av ständig kunskapsförnyelse och pågående utveckling av strategier för lärande och därför bör modern undervisning inte låta sig styras av läromedel.

Inte heller ska staten via kunskapskrav försöka sig på att dirigera skolans undervisning. Frihet och dynamik bör vara de givna ledorden för arbetet i dagens skola. Staten redovisar i läroplanerna undervisningens centrala innehåll, men staten bör avstå från att i detalj ange vilka kunskaper elever vid vissa givna tidpunkter ska besitta. Varken läromedel eller läroplaner ska servera konserverade kunskaper och arbetssätt till eleverna.

Digitaliseringen

Datorerna har kommit till skolan för att stanna: modern, effektiv och engagerande undervisning kan i dag inte bedrivas utan datorer. Via sökmotorer kan den senaste informationen inom ett aktuellt område återfinnas, de senaste forskningsresultaten avläsas, aktuellt språkbruk studeras, diskussioner kring politik, klimat, kultur etcetera följas.

Illustrationer i form av filmer, animeringar och bildsamlingar finns i stor mängd fritt tillgängliga på nätet. Användning av sådana läroresurser i undervisningen underlättar elevernas lärande i flera avseenden och bidrar till att höja undervisningens kvalitet.

Det är eleverna som behöver nya läromedel

De på dagens marknad förekommande läromedlen är inte bara omoderna, de är också väldigt dyra. De skyhöga priserna och det omoderna konceptet gör att skolorna numera ytterst sällan köper läromedel till varje enskild elev. I stället bygger man läromedelsförråd, vilka årligen kompletteras med inköp av endast det antal exemplar av en bok som behövs för att kompensera för de exemplar som förkommit eller förstörts. Detta medför att många av de böcker som återfinns i förråden inte sällan är äldre än eleverna.

Marknaden för läromedel har sedan länge gått i baklås och det förefaller inte längre möjligt att få bukt på situationen. Det är nu dags för nya aktörer att göra entré på arenan.

Av: Rolf Ekelund

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>