Hur kan man med hjälp av AI och ny teknik minska lärarnas administrativa uppgifter i klassrummet?
I ett unikt pilotprojekt har Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå testat automatisk elevregistrering genom taggar, telefonappar och ansiktsigenkänning i samarbete med Tieto.
Reaktionerna har varit positiva från både elever och lärare.
Clara Granberg, elev på Anderstorpsgymnasiet och en av deltagarna i testgruppen, när hon registreras med hjälp av ansiktsigenkänning. Hon får en bekräftelse på registreringen genom att en så kallad iBuddy, lyser grönt. Foto: Sara Hedman
Lärarna på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå lägger varje år 17 280 timmar, motsvarande tio heltidstjänster, på att registrera elever på lektionerna. Registreringen ingår i lagstiftningen som säger att skolor varje dag måste rapportera hem till vårdnadshavarna hur närvaron ser ut på varje enskild lektion.
– Med automatisk registrering behöver inte eleverna oroa sig för att läraren tar fel på person eller glömmer bort att ge dem närvaro, och läraren kan komma igång med sina lektioner direkt, utan att bli störd av eftersläntrare.
Vi ville hitta sätt att höja kvaliteten på skolan genom att lösa de här problemen, berättar Tommy Lindmark, IT-strateg, Skellefteå kommun.
Anderstorpsgymnasiet beslutade att skolan skulle delta i ett pilotprojekt tillsammans med Tieto där man undersökte möjligheterna att införa automatisk registrering. En klass valdes ut som testgrupp och under åtta veckor genomfördes försöket ”Future classroom”.
I ett första steg utfördes fältstudier, enkäter och intervjuer, och man bestämde sig därefter att testa plasttaggar, appar på elevernas mobiltelefoner, samt ansiktsigenkänning. Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. Ansiktsigenkänning klassas som machine learning, och i det här fallet identifierar systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som kameran sedan känner igen.
Elever och föräldrar fick ge sitt samtycke till projektet och man har grundligt gått igenom säkerheten och att inget i projektet strider mot GDPR.
Användarupplevelsen stod hela tiden i fokus. Försöket med ansiktsigenkänning visade bland annat hur viktigt det var för eleverna att få någon typ av visuell återkoppling, i det här fallet att en lampa tändes när de passerade.
– Att man vet när och hur man blir ”registrerad” visade sig väldigt viktigt för känslan av trygghet i projektet. Vi testade även att använda en liten figur som eleverna kunde interagera med, som satt i ingången till klassrummet, det var också framgångsrikt. Det har varit ett spännande projekt att tillsammans med skolan och eleverna undersöka hur vi skulle kunna använda ny teknik för att förbättra och effektivisera deras vardag, säger Fredrika Ling, Head of Design inom Healthcare, Welfare and Education på Tieto.
En fördel med ansiktsigenkänning som eleverna har nämnt är att man inte behöver ha med sig något för att bli registrerad – man inte kan glömma sitt ansikte hemma. Skolan och kommunen kommer nu att utvärdera resultatet för att se om man vill gå vidare med automatisk registrering som en permanent lösning.
