Skolorna har under fyra decennier, praktiskt taget varje år minskat inköpen av förlagsproducerade läromedel.
Minskningen räknad i volym ligger i storleksordningen 70 – 80 %.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare
I ytterst få skolor får eleverna numera egna läromedel i samtliga teoretiska ämnen. Det fick de tidigare. Varje läsår inleddes med utdelning av nya böcker till samtliga elever. Doften av nytryckt bok fanns i alla klassrum, under höstterminens inledande vecka.
Några lärare följde läroboken sida för sida genom läsåret, medan andra hoppade över vissa delar och kompletterade med andra böcker eller eget material. Men eleverna hade hela tiden tillgång till överblick och sammanhang.
Numera utgår undervisningen ofta från läroplanens kunskapskrav och betygskriterier vilket gör att undervisningen blir fragmentarisk och att eleverna saknar helheter och kontext. Skolresultaten faller; oro och ångest drabbar såväl elever som lärare och föräldrar.
I avsaknad av läromedel använder läraren ofta så kallade fria lärresurser, i form av t.ex. Youtube-filmer. Såväl dessa som många andra gratisprodukter på nätet är sällan professionellt granskade och såväl innehållet som språket är i många fall undermåligt.
Skolmyndigheterna förefaller inte överhuvud taget ha någon synpunkt på att eleverna i skolarbetet använder produkter som är bemängda med sakfel, tveksamma värderingar och uselt språk.
De förlagsproducerade läromedel som i dag finns på marknaden kan naturligtvis ha sina brister, men de är i alla fall granskade av sakkunniga personer och alltid språkligt tillrättalagda av kvalificerade förlagsredaktörer.
SR genomför nu den så kallade Skolenkäten, som bland annat tar sikte på att kartlägga skolornas nuvarande neddragningar och besparingar, samt planerade ytterligare sådana.
Skolenkäten visar att fortsatta neddragningar av läromedelsinköpen är att vänta. Kostnaden för skolornas samlade läromedelsinköp belöper sig i dag till knappt fem promille av den så kallade elevpengen.
Ett skäl till att neddragningar nästan alltid drabbar läromedel är att utgiften för dessa tillhör kategorin rörliga kostnader. Dit hör också skolmaten. De fasta kostnaderna, främst i form av personal och lokaler, framstår som låsta och förutbestämda.
Sverige har världens dyraste skola. Trots detta saknar merparten av eleverna tillgång till det mest elementära – aktuella och kvalitetsgranskade läromedel.
Det är inte försvarbart.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare
