Svensk skola riskerar att inom en nära framtid sakna tillgång till aktuella och moderna läromedel.
Eleverna får idag oftast hålla tillgodo med ambulerande, gamla och föråldrade, förrådsböcker.
Endast några få procent av eleverna har tillgång till kvalitetssäkrade, förlagsproducerade digitala läromedel.
Den sedan flera decennier pågående minskningen av skolornas inköp av analoga läromedel samt stora svårigheterna för de nyproducerade digitala läromedlen att få fotfäste i skolan gör att företagen i läromedelsbranschen är hotade.
Kapaciteten för nyproduktion av läromedel riskerar att reduceras och delvis gå förlorad, i synnerhet vad gäller läromedel för mindre målgrupper och ”udda” ämnen.
Enligt den brittiska forskaren Tim Oates saknar vi i Sverige en stabil modell för finansiering av läromedel (Lärarnas Tidning, 1 dec -17).
Läget är akut. Det är nu dags för staten att ingripa.
Skolverket planerar att arrangera en serie konferenser kring digitala läromedel, och det är en god sak. Förbättrat informationsutbyte och mer samverkan behövs. Men det räcker inte. Mer påtagliga och substantiella statliga åtgärder krävs för att säkra en framtida läromedelsförsörjning.
Regeringen bör därför snarast initiera och tillsätta en läromedelsutredning.
Senast en statlig läromedelsutredning genomfördes var i slutet av 70-talet. Direktiven gavs av regeringen 1976 och utredningen presenterade sitt betänkande 1980 (SOU 1980:15).
Ur direktiven (1976):
”Ansvaret för att det inom vårt utbildningsväsende finns tillgång till effektiva pedagogiska hjälpmedel, bl. a. läromedel, åvilar ytterst riksdagen och regeringen. Staten har ett övergripande ansvar för att läromedelsförsörjningen är tillfredsställande och att läromedlen står i överensstämmelse med läroplanerna. De olika utbildningarnas huvudmän har ett direkt ansvar för att de studerande har tillgång till lämpliga läromedel. Olika läromedelsproducenter svarar för utbudet av läromedel.”
Direktiv till en ny läromedelsutredning kan ta sitt avstamp i de direktiv som gavs till den tidigare utredningen. Förutsättningarna är desamma idag, både vad gäller statens övergripande ansvar och huvudmännens direkta ansvar.
Några frågor som en ny statlig läromedelsutredning förslagsvis borde penetrera:
- Begreppet läromedel
- Statens övergripande ansvar
- Huvudmännens direkta ansvar
- Det nuvarande utbudet
- De nationella digitaliseringsstrategierna och digitala läromedel
- Information och marknadsföring
- Utbildningarnas behov
- Läromedlens roller i undervisningen
- Likställdhet
- Kvalitetssäkring
- Kostnader och prismodeller
- Produktionsstöd och subventioner
- Huvudmännens upphandling samt distributionsfrågor
- Utvecklingsarbete
Skolans läromedelsförsörjning måste säkras. En förnyad satsning på förlagsproducerade läromedel skulle kunna bidra till ökad kvalitet i undervisningen samt mildra konsekvenserna av den mycket omfattande bristen på kompetenta lärare, som står för dörren.
Nu är det är dags för regeringen att agera.
Rolf Ekelund, filosofie magister, tidigare läromedelsförläggare