Tonåringar som spelar dataspel på fritiden får ett stort engelskt ordförråd och är speciellt duktiga på riktigt svåra ord jämfört med jämnåriga som inte spelar.
Den tid ungdomarna lägger på spelandet visar sig dessutom ha större betydelse för ordförrådet än vilken typ av dataspel som spelas.
Dataspelande tonåringar får ett stort engelskt ordförråd och är duktiga på riktigt svåra ord. Tiden de lägger på spelandet har dessutom större betydelse än vilken sorts spel de väljer. Foto. Andy Lind.
Det visar en omfattande studie av forskaren Pia Sundqvist vid Karlstads universitet och Universitetet i Oslo.
Pia Sundqvist, docent i engelska, är ansvarig för undersökningen som omfattar drygt 1000 ungdomar i åldern 15–16 år. Hon är något förvånad över resultaten.
– Tidigare småskaliga studier, inte bara i Skandinavien, visar att de som spelar vanliga, kommersiella dataspel kan fler engelska ord än ungdomar som inte spelar.
Detta bekräftas nu, men det kommer fram annat nytt. Studien visar att det faktiskt är speltiden som har störst betydelse för ordförrådet och inte själva typen av spel, samt att ju svårare ord, desto större blir skillnaden i ordkunskap till spelarnas fördel, säger Pia Sundqvist.
Speltid viktigare än själva spelet
Studien genomfördes under tre år och omfattar 1069 niondeklassare runtom i Sverige. Eleverna fick göra två ordprov på engelska. I det ena testades deras produktiva ordkunskap, vilket innebar att de skulle kunna skriva rätt ord på engelska i en given mening. I det andra provet testades elevernas receptiva ordkunskap och då var uppgiften att para ihop ord på engelska med rätt förklaring på engelska. Eleverna fick dessutom besvara en enkät om hur de brukar använda engelska utanför skoltid, och här riktades vissa frågor specifikt in på vanor kring dataspel.
– De fick svara på frågor om hur de använder engelska utanför skolan, om de spelar dataspel på engelska, hur länge och vilken typ av spel de gillar. De fick lista sina favoritspel, totalt blev det 136 titlar – från Anno 1404 till Zelda. Sedan kategoriserade jag alla spel enligt en modell som speglar omfattningen av den sociala interaktionen i ett spel, till exempel om man är ensam spelare, spelar med någon eller ett fåtal andra, eller om det rör sig om stora grupperingar i så kallade massively multiplayer online (MMO) games, berättar Pia Sundqvist.
Hon detaljstuderade testerna och såg att ordkunskapen sträckte sig utanför typiska speltermer och uttryck.
– Det är en vanlig missuppfattning att ungdomar som spelar dataspel bara blir bra på ord som är typiska i spelvärlden, men det är helt fel. Dataspelare tenderar att bli bra på alla möjliga sorters ord och uttryck! Proven innehåller mer eller mindre vanligt förekommande engelska ord, men ord som inte på något sätt är förknippade med enbart data- och tv-spel. Enda undantaget var möjligen ordet ”saturated”, som betyder ungefär genomdränkt eller mättad. Det kan förekomma i spelvärlden, men det kan också vara ett ord man lärt sig från datorns inställningar för bilder, saturation.
Filmer och serier spelar roll
I studien ingick även en mindre, kvalitativ undersökning med 16 elever. De besvarade samma enkät och intervjuades också om extramural engelska, det vill säga den engelska de möter utanför skolan. De fick frågor om dataspelande och om hur ofta och aktivt de tar del av engelska via olika medier, till exempel om de ser mycket filmer och klipp på YouTube eller sträcktittar på serier. Pia Sundqvist samlade även in elevernas uppsatser från det nationella provet i engelska i nian, för attkartlägga användningen av avancerade och ovanliga ord och uttryck.
– Undersökningen av uppsatserna bekräftade resultaten från det större urvalet. Alla som var vana dataspelare var mycket duktiga på att använda avancerade ord i skrift. Även några av icke-spelarna var jätteduktiga, men det gällde bara de som beskrev sig själva som storkonsumenter av engelska på fritiden. De kunde sträcktitta på engelsk-språkiga serier och filmer, till exempel.
Pia Sundqvist fortsätter:
– Att spela dataspel är en avgörande faktor när det handlar om informellt lärande av engelska utanför skolan, när man får engelskan på köpet, så att säga. Men det är uppenbart att det inte är den enda aktiviteten som har betydelse. Allt detta får konsekvenser för undervisningen i skolan eftersom många ungdomar inte alls ser sig som learners, det vill säga som inlärare av engelska, utan som användare av engelska. Engelska är en helt naturlig del av dem själva och deras vardag, säger Pia Sundqvist.
Hon menar att mer forskning inom området behövs för att ta reda på hur olika faktorer samspelar, och är nyfiken på vad som skulle komma fram om en annan kategorisering av olika speltyper skulle användas.
