Arbetsmiljön på gymnasiets yrkesprogram är ett hot mot kompetensförsörjningen.
Kvinnor och elever med utländsk bakgrund utsätts för diskriminering och trakasserier, skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer.
Ebba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer
Du får utstå nedsättande och rasistiska kommentarer i klassrum och korridorer. Du känner dig otrygg när du ska gå på toaletten eller byta om. Du blir utsatt för sexuella trakasserier på din praktikplats.
Du får ditt yrkesval ifrågasatt av din egen lärare. Och du förväntas försvara dig alldeles själv. Situationen för den som inte passar in i stereotypen av en elev på ett mansdominerat yrkesprogram är på många håll helt oacceptabel och leder till att elever väljer bort utbildningen från början eller att de så småningom hoppar av.
Åtta av tio kvinnliga elever anser att det finns en machokultur på byggprogrammen samtidigt som 55 procent av deras lärare menar att det inte gör det, enligt en färsk undersökning som fackförbundet Byggnads genomfört.
Undersökningen visar även att 30 procent av eleverna anger att vuxna på skolan inte reagerar, eller inte reagerar tillräckligt, när någon elev känner sig kränkt. Fler än var tredje elev upplever att personal på skolan skämtar eller pratar på ett sätt som går att ta illa vid sig av och var fjärde tjej uppger att hon inte alltid känner sig trygg vid toalettbesök.
Siffrorna är nya men det är inte första gången problemen uppmärksammas. I yrkesprogramsutredningen från 2015 står tydligt att personer som utgör minoriteter på yrkesprogram på gymnasiet utsätts för diskriminering. I många fall har inte skolan förmåga att agera vilket innebär att individerna som drabbas måste hantera situationen på egen hand.
På vissa skolor har personerna som utsatts fått särskilt stöd, genom att det till exempel funnits en ”tjejgrupp” på byggprogrammet, men inga initiativ har tagits för att förändra grundproblemet. I stället har det funnits en idé bland skolpersonalen om att kvinnor som valt en utbildning där de är i minoritet måste vara personer med ”skinn på näsan” som kan försvara sig själva mot till exempel sexistiska skämt.
Det är uppenbart att många skolor med yrkesprogram saknar ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket får allvarliga konsekvenser för elevernas välmående, och i sin tur leder till avhopp och programbyten. Elever på yrkesprogram måste ha samma förutsättningar som andra elever att få kunskap om sina rättigheter och få möjlighet att praktisera dem. Skolledningen behöver se till att skolan har utbildade elevskyddsombud och uppmuntra elever som vill organisera sig i elevkårer.
Förutom i studiemiljön är elever som tillhör en minoritetsgrupp särskilt utsatta på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL).
Vi har själva hört berättelser från medlemmar som behövt byta praktikplats flera gånger på grund av sexism och kränkningar från praktikledare. Enligt den statliga utredningen av yrkesprogrammen anger en del praktikplatser att de endast tar emot elever med ”svensk bakgrund” och att skolorna då gått med på detta. Under praktiken är eleven särskilt utsatt eftersom hen oftast är ensam på arbetsplatsen utan andra elever eller lärare från skolan i närheten.
Enligt Skolverket är det huvudmannen för skolan och arbetsgivaren som tillsammans ansvarar för elevens arbetsmiljö under praktiken. Skolan måste ta ansvar för att arbetsgivare som inte kan garantera en trygg miljö för eleverna inte bör få ta emot praktikanter och att alla former av diskriminering eller trakasserier polisanmäls. Alla elever bör även garanteras meddelarskydd för att kunna påtala brister eller kränkningar anonymt och utan att senare bli bestraffade för detta.
Det råder större intolerans för minoriteter på yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande program enligt en forskningsöversikt som genomförts av Kontigo. Elevernas intolerans ser även ut att öka under utbildningen vilket är högst problematiskt.
När regeringen 2011 avskaffade högskolebehörigheten från yrkesprogrammen tog de samtidigt bort studietimmar i allmänbildande ämnen såsom samhällskunskap och historia i vilka samtal om normer och värderingar vanligtvis tar plats. Genom att återinföra högskolebehörigheten skulle elever på yrkesprogram i samma utsträckning som andra elever uppmuntras att prata om värderingar, samhällsnormer och allas lika värde.
I dag finns inget krav på att en yrkeslärare ska ha lärarlegitimation för att undervisa i yrkesämnen.
Detta trots att pedagogernas utbildning är avgörande för hur toleranta eleverna är på skolan. Ju färre utbildade pedagoger på en skola desto högre var intoleransen bland eleverna, enligt den statliga yrkesprogramsutredningen. Att kräva att yrkeslärare har en yrkesexamen skulle även vara ett konkret sätt att minska intoleransen och därmed skapa mer attraktiva utbildningar.
Vi kan inte tillåta att vissa av landets elever lämnas vind för våg på utbildningar där de utsätts för diskriminering. Skolledning och arbetsgivare måste garantera ett starkare arbetsmiljöarbete på gymnasieskolan och på praktikplatsen. Regeringen behöver återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen som norm och förändra lagen för att se till att alla yrkeslärare har lärarlegitimation.
Branschen behöver locka nya personer och har inte råd att förlora kompetent arbetskraft till otrygg och undermålig arbetsmiljö. Självklart ska alla elever känna sig välkomna i svensk gymnasieskola oavsett program och självklart ska unga i Sverige ha möjlighet att fritt kunna välja ett yrke som de tycker passar dem.
Ebba Kock
ordförande Sveriges Elevkårer
