Idag har ungdomar över hela världen återigen bjudits in till en skolstrejk för klimatet.
Den protestaktion som Greta Thunberg inledde på Mynttorget i Stockholm i augusti ifjol har på mindre än ett år växt till en global rörelse.
Forskningsrådet Formas ger nu akutbidrag till forskare som vill samla in och analysera data om skolstrejkerna.
– Vi vill veta vilka som protesterar, vad de vill uppnå och om de kan påverka politiken? Vi vill också veta vad som är deras lösningar, säger Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Skolstrejk för klimatet med Greta Thunberg (i mitten) på Mynttorget i Stockholm. Foto: Most Photos/Lennberg 22
Hon genomför studien ”Skolstrejk för klimatet – en undersökning av skolelevernas klimataktivism” tillsammans med statsvetarna och sociologerna Per Adman, Uppsala universitet, Joost de Moor, Stockholms universitet, Mattias Wahlström, Göteborgs universitet och Magnus Wennerhag, Södertörns högskola. Enligt forskarna saknas tidigare studier om samtida klimataktivism bland unga. Nu har de en unik möjlighet att genomföra en sådan.
-Vi har kunnat studera proteströrelsen nästan från början. Nu är frågan uppe på den politiska agendan. Så småningom kan vi se om den kommer att påverka politiken.
Studien har redan inletts
Studien inleddes redan vid den globala manifestationen den 15 mars i år, när skolungdomar i nästan 2000 städer över hela världen deltog i protesterna. Forskarna genomförde då en enkätundersökning bland protestdeltagarna i nio europeiska länder.
Några resultat enkätundersökningen bland protestdeltagarna i Stockholm publicerades på DN Debatt i dag, torsdagen den 23 maj. I debattartikeln ”Genuin oro över passiv politik bakom ungas klimatstrejker” konstaterades bland annat att de flesta av de unga demonstranterna är flickor. Större delen har inte varit aktivister tidigare. De har ett stort miljöengagemang, men få är organiserade i miljöorganisationer och många misstror politikerna. Vid fredagens manifestation kommer forskarna att genomföra en ny enkätundersökning i flera länder.
Får över en miljon kronor i akutbidrag
Forskningsprojektet har beviljats över en miljon kronor i akutbidrag från Formas för att fortsätta studien fram till årsskiftet.
-Skolstrejkerna är en unik mobilisering för klimatet som snabbt fått en enorm spridning. I ljuset av de stora samhällsomställningar som krävs för att möta klimatkrisen är det viktigt att förstå hur en sådan stark folkrörelse uppstår, vilka som deltar, och hur de själva tänker kring sitt engagemang, säger Anna Kaijser, handläggare för projektet på Formas.
Formas pengar kommer att göra stor skillnad för studien.
-Jättekul! Det här betyder att vi kan analysera materialet bättre, avsätta mer tid och samla data från fler protestmanifestationer, avslutar Katrin Uba.
