Mer än var fjärde kommun har nu en digital process för att hantera kränkande behandling i skolan.
Hur påverkar det utvecklingen?
Många skolor har haft en manuell hantering av kränkningsärenden. Papper med känslig information som av misstag kan spridas till obehöriga, tidskrävande administration och utredningar som inte startas eftersom de glöms bort. Men trenden verkar vända.
Under 2019 fick Skolinspektionen in 1 774 anmälningar om kränkande behandling. I över hälften av fallen konstaterade de att det fanns brister i skolans hantering.
Samtidigt har antalet anmälningar av kränkningar i skolan minskat med sju procent jämfört med 2018.
Grundskolan står för 88 procent av anmälningarna om kränkande behandling
Skolinspektionens rapport visar att de flesta anmälningarna under 2019 kommer från grundskolan. Drygt 60 procent av anmälningarna gäller barn som kränker andra barn och över en tredjedel av fallen gäller personal som har kränkt elever. I förskolan är det fler anmälningar som gäller personal som har kränkt ett barn, medan det i gymnasiet är en ganska jämn fördelning.
Tabellen visar fördelning av ärenden elev-elev och personal-elev uppdelat på verksamhetsform.
| Verksamhetsform | Elev-elev | Personal-elev |
|---|---|---|
| Förskola | 33 | 79 |
| Grundskola | 1110 | 582 |
| Gymnasieskola | 32 | 47 |
| Särskola | 8 | 10 |
| Vuxenutbildning | 2 | 9 |
| Övrigt | 3 | 2 |
OBS! Notera att ett ärende kan innehålla flera anmälningsgrunder.
Vilka är de största riskfaktorerna för kränkningar i skolmiljön?
Kränkningar i skolan, och mellan barn, kallas ofta för mobbning. Det är inget begrepp som används i lagen, men den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 2017/2018 beskriver att barn och unga ofta utsätts för mobbning i eller på väg till eller från skolan.
Vad kan påverka risken att mobbning förekommer på skolan? Undersökningen beskriver ett antal riskfaktorer för just mobbning. Några exempel på vad som kan påverka risken för kränkningar är:
- skolklimatet
- lärarnas stöd till eleverna
- lärarnas och skolans inställning till mobbning
- ledarskapet och grundläggande värderingar på skolan.
Skolbarns hälsovanor har genomförts var fjärde år sedan 1985 och riktar sig till 11-, 13- och 15-åringar. Rapporten visar att andelen elever som upplever mobbning har ökat sedan 2009. Ökningen är störst bland flickor i åldern 13 och 15 år. Med det sagt har antalet rapporterade anmälningar om kränkningar faktiskt minskat sedan årsskiftet 2017/2018.
Arbetet mot kränkningar verkar få högre status
Det är ännu för tidigt att säga om det är en kort- eller långvarig förändring. Däremot kan vi konstatera att en ökad värdering av att arbeta aktivt mot kränkningar, att arbeta systematiskt och följa upp varje fall, är ett steg på vägen till en tryggare skola.
Samtidigt är det nu många skolor som väljer ett juridisk stöd för att bli bättre på att hantera dessa ärenden. Det vet vi med säkerhet. Under 2018 lanserade Draftit verktyget KB Process, som nu 25 % av Sveriges kommuner använder.
Oavsett om du arbetar på en kommunal eller fristående skola är ni enligt skollagen (2010:800) skyldiga att vidta åtgärder för att förebygga kränkande behandling. Efter att ha pratat med de som idag använder KB Process vet vi också vilka insatser som faktiskt gjort skillnad ute i verksamheterna.
Vad din skola kan göra redan idag
Stärk personalens kompetens om kränkningar
Trots att mobbning förekommer på alla skolor så läggs väldigt lite av lärares utbildning på att lära sig regelverket kring kränkande behandling. Personal som har mer erfarenhet har bättre möjligheter att avgöra vad som ska göras i varje enskilt fall.
Genom att erbjuda all personal på skolan en grundläggande utbildning i hur ni ska hantera kränkningar visar ni att skolan systematiskt arbetar med att förbättra skolmiljön – för både barn, elever och personal.
