Var tredje medarbetare inom förskola och grundskola är missnöjd med inomhusklimatet på sin arbetsplats.
Det visar en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Schneider Electric.
De vanligaste upplevda problemen är för hög ljudnivå och dålig luft. Knappt var femte säger sig kunna påverka inomhusklimatet i någon större utsträckning – en möjlighet som 56 procent menar skulle göra dem mer nöjda med sin arbetsplats.
Var tredje missnöjd med inomhusklimatet i skolan visar ny undersökning från Schneider Electric
Energi- och automationsspecialisten Schneider Electric erbjuder olika lösningar för att optimera och styra inomhusklimatet – däribland belysning, ventilation, temperatur och solljusinsläpp.
Utöver den överordnade styrningen av fastigheten eller fastighetsbeståndet via fastighetsautomationssystemet EcoStruxure™ Building Operation möjliggörs även personlig anpassning av klimat, belysning och solljusavskärmning nere på rumsnivå på arbetsplatsen genom The Connected Room Solutions – en lösning som lanserades 2020.
Med hjälp av undersökningsföretaget Novus har Schneider Electric tagit temperaturen på hur inomhusklimatet upplevs i utbildningssektorn.
– Vi ser att missnöjet med inomhusklimatet är mer utbrett i offentlig än privat sektor och att de som arbetar inom förskola och grundskola är mest missnöjda bland dem vi har undersökt. I en miljö där lärande och kreativitet står i fokus är inomhusklimatet naturligtvis väldigt viktigt och ska inte stå i vägen för verksamheten – varken för personal eller elever, säger Linnea Lunnbäck, produktchef inom fastighetsautomation på Schneider Electric.
Många har upplevt negativa hälsoeffekter
De vanligaste upplevda problemen med inomhusklimatet i förskola och grundskola är för hög ljudnivå (59 procent), dålig luft (56 procent) och att det är för varmt (49 procent) och för kallt (49 procent). Många har någon gång upplevt negativa hälsoeffekter såsom huvudvärk (53 procent) och trötthet (50 procent). Andra upplevda hälsoeffekter är torra ögon, torr hud, stress och irriterade luftvägar.
– I vår undersökning medverkade personal från förskola och grundskola. Men det finns naturligtvis skäl att tro att barnen och ungdomarna delar en liknande upplevelse. Vår undersökning kan ses som en indikator och första steget som vi rekommenderar arbetsgivare och hyresvärdar att ta är att ta reda på utgångsläget i sina lokaler.
Bland annat genom att mäta luftkvaliteten men även genom att ta del av synpunkter från dem som vistas i lokalerna. Idag finns många lösningar för att skapa sig en översikt över inomhusklimatet och luftkvaliteten i en byggnad. Ett exempel är vårt senaste tillskott av rumsgivare som utöver temperatur, RH och CO2 även kan mäta VOC, luftföroreningar i ett rum, säger Linnea Lunnbäck.
Större påverkan ger nöjdare medarbetare
Endast var femte (19 procent) uppger att de själva kan påverka inomhusklimatet i ganska eller mycket hög grad. Över hälften, 56 procent, menar att de skulle känna sig mer nöjda med sin arbetsplats om de själva kunde anpassa inomhusklimatet. Att kunna styra belysning, temperatur och solljusinsläpp är funktioner som de flesta vill ha på plats. Respondenterna uppskattar att en sådan lösning skulle öka deras produktivitet och kreativitet samt minska trötthet och stress.
För 76 procent i målgruppen är det viktigt att arbetsplatsen också har energieffektiva lösningar för att minska klimatavtrycket och energianvändningen.
