Viktigt med anpassad undervisning för elever med särskild begåvning

I varje grundskoleklass finns statistiskt sett 1-2 elever som har en särskild begåvning.

Elisabet Mellroth, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot matematikdidaktik.

Det innebär att eleverna ofta har lättare att ta till sig ny information, komma ihåg den och att de kan bearbeta den snabbare än jämnåriga. Hur ska lärare anpassa undervisningen för att även denna elevgrupp ska utvecklas och stimuleras? I sin doktorsavhandling har Elisabet Mellroth undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever

Svensk skola strävar efter att vara inkluderande, men det finns en grupp elever som trots det ofta ”sitter av” sin skoldag. Antingen för att de redan kan det som det undervisas om, eller kanske för att undervisningen går för långsamt eller läggs på en, för dem, för låg nivå.

– Vi pratar mycket om elever som har behov av särskilt stöd, men vi får inte glömma de elever som behöver extra utmaningar. Att en elev redan klarat målen betyder inte att han eller hon inte vill eller kan lära sig mer,säger Elisabet Mellroth, doktor i pedagogiskt arbete med inritning mot matematikdidaktik.

Elisabet Mellroths avhandling tar avstamp från lärarnas perspektiv, ett perspektiv som till stor del saknas i tidigare forskning om särskilt begåvade elever.

– Jag ville ta reda vad lärarna har för tankar, åsikter och erfarenheter runt att undervisa denna elevgrupp och se vad deras kunskap kunde bidra med i forskningen, säger Elisabet Mellroth.

Analys av samtal från skolutvecklingsprojekt

I sin avhandling har Elisabet Mellroth analyserat samtal mellan 17 grundskolelärare i matematik som deltagit i ett skolutvecklingsprojekt i Karlstads kommun med syfte att öka lärarnas kompetens om att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Lärarna träffades under åtta heldagar och fem halvdagar för seminarier, workshops och diskussioner där deltagarna kopplade ihop sin praktiska erfarenhet med de vetenskapliga teorier som de läst och bearbetat i projektet. De fick till exempel analysera och omarbeta matematikuppgifter, som därmed anpassades till att erbjuda utmaningar för alla elever. Uppgifterna testades i klassrummen och diskuterades/justerades vid nästa projektträff.

– Det handlar inte om att skapa ett nytt ämnesinnehåll utan att anpassa arbetsprocessen och att presentera och följa upp uppgifter på ett annat sätt. Redan vid lektionsplaneringen måste man fundera på differentieringar i sitt frågebatteri för att erbjuda eleverna olika startpunkter. Elever med särskild begåvning har lätt för kunskapspyramidens tidiga steg som att minnas, förstå och tillämpa kunskap. De behöver få möjlighet till att ta sitt tänkande till en högre nivå, för att analysera, utvärdera och skapa, säger Elisabet Mellroth.

Viktigt med kollegialt samarbete och skolledningens stöd

Studien visar att de lärare som deltagit i kompetenslyftet har kunskap att upptäcka och stödja elever som är särskilt begåvade i matematik. De har kunskap om att differentiera sin undervisning, men för att anpassa den efter elevens nivå, ser de ett behov av att samarbeta med andra kollegor, över stadiegränserna. För att lyckas med detta krävs skolledningens stöd.

Elisabet Mellroth disputerade I pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet i december 2018.