I Lindholmshamnen medverkar skolbarn i framväxten av sin närmiljö och stad.
Den 11 december sätts fågel- och fladdermusholkar upp tillsammans med barnen som varit med och designat, byggt och målat dem.
Det är en av de sista pusselbitarna i arbetet med den så kallade biotoprefugen på Götaverksgatan på Lindholmen.
Två tidigare asfalterade refuger har omvandlats till vad som till våren kommer vara en grönskande plats, mitt i gatan, som bidrar till biologisk mångfald och en hållbar attraktiv stadsmiljö.
– Med biotoprefugen bidrar vi till en god livsmiljö inte bara för de som bor och vistas i området. Den kommer också att vara gynnsam för pollinerande insekter och andra småkryp, vilket är viktigt för en ökad biologisk mångfald, säger Åsa Svensson, projektledare på Älvstranden Utveckling AB.
Arbetsmarknadslag och skolbarn har byggt
Byggnationen av biotoprefugen har skett med hjälp av stadens arbetsmarknadslag, som erbjuder sysselsättning och arbetsträning för personer som stått länge utanför arbetsmarknaden. Därutöver har barn från en skola och en förskola bidragit till platsen.
– Barn från Brottskärrsskolan, har varit med och designat, byggt och målat holkar för ugglor och småfåglar och förskolan Götaverksgatan 22 har byggt insektshotell och målat holkar till fladdermöss och småfåglar. Ett roligt sätt att göra barn delaktiga i framväxten av sin närmiljö och stad, samtidigt som de lär sig om djur och växter, säger Åsa Svensson.
Barnen som varit delaktiga kommer att vara med den 11 december när de sista holkarna sätts upp i refugen.
Enbart återbrukat material
Buskträd, klätterväxter och örter bildar en grön oas som ger ekosystemtjänster som att rena luft, minska buller och rena dagvatten. Samtidigt blir rishägn, stubbar, fågelholkar och insektshotell livsmiljöer för insekter och smådjur som annars har svårt att hitta boende i hårdlagda trafikplatser.
Förutom befintliga träd har växtmaterial från bland annat Grönsakstorgets sommartorg och Trädgårdsföreningen återanvänts på den 700 m2 stora ytan. Riset i rishägnen och trädstockarna är material från gallring i Göteborgs Stads egna skogsområden. Överblivet och återbrukat material från andra platser i staden, som skiffersten och virke har blivit fågelholkar, insektshotell och inramande stenmurar. Till våren kommer även betongbänkar på plats tillverkade av spillbetong från halvöbyggnationen på Masthuggskajen.
Eldrivna maskiner för lägre klimatutsläpp
Alla maskiner som har använts för att bygga biotoprefugen är eldrivna. Det ger mindre störande ljud, vilket är positivt både ur arbetsmiljösynpunkt och för de som bor och vistas i området.
– Med elmaskiner har vi heller inte fått några utsläpp av hälsovådliga ämnen och betydligt lägre klimatpåverkande utsläpp än om vi hade använt konventionella maskiner, förklarar Desirée Bosch, projektledare vid exploateringsförvaltningen.
Möjliggjort genom nära samverkan
Att biotoprefugen på Götaverksgatan har kunnat byggas är resultatet av en nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Atrium Ljungberg och konsortiet för Lindholmshamnen, där HSB, Peab Bostad, Riksbyggen, Skanska och Älvstranden Utveckling AB ingår. En samverkan med målet att stärka Lindholmshamnen som Lindholmens gröna lunga genom att tänka nytt tillsammans.
– Vad vi känner till så har detta inte gjorts tidigare utan är ett helt nytt sätt att arbeta med trafiklösningar som bidrar till en grönare och mer hållbar stad, berättar Desirée Bosch.
