Omkring 24 000 elever är i dag borta mer än hälften av sin skoltid. Det motsvarar samtliga elever i grundskolan i Uppsala.
Eller 800 klasser med 30 elever i varje klass. När ett barn inte förmår gå till skolan får både barnet och föräldrarna höra att det är skolplikt.
Samtidigt har skolan en plikt att anpassa undervisningen så att barnet kan ta den till sig. Att förstå hur den unga hjärnan fungerar blir en viktig nyckel till förståelse och rätt stöd. Detta belyser beteendevetaren, pedagogen och storsäljande författaren Lena Skogholm i boken Skolfrånvaro och den unga hjärnan. Där sammanför hon hjärnforskning, forskning om skolfrånvaro och beprövad erfarenhet med en genomgång av elevens rättigheter och skolans ansvar. Boken ger konkreta verktyg för att förstå och hjälpa elever i skolfrånvaro.
– Det behövs samverkan mellan skola och vårdnadshavare för att kartlägga elevens behov och sätta in rätt stöd, så att barnet kan delta i undervisningen som anordnas. Det är det som är skolplikt, säger Lena Skogholm.
När ett barn inte kommer till skolan riktas uppmärksamheten ofta mot vad föräldrarna gör eller inte gör för att få barnet dit. I boken beskrivs hur föräldrar får frågor om gränssättning och rutiner när de försöker förklara att barnet inte längre orkar och behöver stöd. De kan uppleva att de måste försvara sitt föräldraskap när de försöker få hjälp till sitt barn.
– Föräldrar behöver kunna berätta att barnet kraschar efter skoldagen utan att samtalet direkt blir en granskning av deras föräldraskap. Deras erfarenheter kan vara avgörande för att förstå barnets situation. Om skolan och hemmet fastnar i att ifrågasätta varandra riskerar viktig kunskap att gå förlorad, säger Lena Skogholm.
Tillsammans med juristen Ingela Fehér går hon igenom elevens rättigheter och skolans ansvar. Skolplikt betyder inte alltid närvaroplikt i skolbyggnaden. Skollagen ger till exempel under vissa förutsättningar möjlighet till distansundervisning för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen. Lena Skogholm beskriver hur kraven på fysisk skolnärvaro kan fortsätta även när barnet blir överbelastat av skolmiljön och inte får det stöd som behövs. Fokus behöver snarare vara hur elevens rätt till utbildning kan tillgodoses.
– En vuxen kan bli sjukskriven för utmattning och vi förstår att arbetsförmågan då är nedsatt. Tänk om vi skulle säga ”men du måste faktiskt gå till jobbet nu”. Det är självklart att rätt vård behöver sättas in som ett första steg och vid återgång till arbetet rätt stöd där. Det borde vara lika självklart om det gäller barn. I boken vill jag göra kunskapen om den unga hjärnan användbar, så att vuxna kan förstå barnets reaktioner, anpassa kraven och skapa trygghet i en svår situation, säger Lena Skogholm.
Boken beskriver hur uråldriga program i hjärnan påverkar beteenden och hur vi kan kroka arm med och samarbeta med dessa för att möta elever utifrån deras funktionssätt. Hur långvarig stress och överbelastning kan påverka den unga hjärnans förmåga att hantera krav, bearbeta information och lära belyses också. För elever med autism eller adhd kan bristande anpassningar innebära en särskilt stor belastning. Även elever med svag teoretisk begåvning eller särskild begåvning kan möta undervisning som inte är anpassad efter deras förutsättningar.
– Ett barn kan ha kämpat länge innan det tar stopp. Då kan fler uppgifter att ta igen och nya krav på prestation bli ännu en belastning. Det handlar inte om att barnet inte vill utan vad barnet just nu inte förmår, säger Lena Skogholm.
I boken beskriver Lena Skogholm också åtta tankefällor som kan påverka vuxnas omdöme. De blir till psykologiska snubbeltrådar som kan ställa till det i samverkan mellan skola och vårdnadshavare. Det kan handla om att söka bekräftelse på det man redan tror, följa kollegornas bedömning utan att ifrågasätta, ett ”vi- och dom-tänk” eller hålla fast vid en insats för att man vill visa att man gjort rätt. Hon visar hur sådana mönster kan upptäckas och brytas.
Skolfrånvaro och den unga hjärnan innehåller konkreta exempel, verktyg och reflektionsfrågor för skolpersonal, föräldrar och andra vuxna. Läsaren får stöd i att anpassa bemötande och kommunikation efter elevens ork, bygga trygga relationer och samarbeta med familjen.
– Jag har länge arbetat med att göra avancerad hjärnforskning begriplig och användbar i vardagen. I den här boken kopplar jag den kunskapen till skolfrånvaro. Jag vill ge vuxna runt eleven konkreta verktyg i den komplexa situation som skolfrånvaro är, säger Lena Skogholm.
Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog de senaste 25 åren specialiserat sig på hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning i vardagen. Med mångårig erfarenhet av att möta barn och unga, bland annat som lärare under 10 år, kombinerat med stora insikter i den unga hjärnan, har Lena den pedagogiska förmågan att omvandla avancerad hjärnforskning till en guide för mötet med elever i skolfrånvaro. Lena Skogholm är författaren bakom succéböckerna Bemötandekoden – konsten att förstå sig på människor och få ett bättre liv, Koden till tonårshjärnan och Varför elever beter sig som de gör som tillsammans har sålts i över 150 000 exemplar och har getts ut i flera länder. År 2021 vann Lena Stora Talarpriset. Som föreläsare är hon väl anlitad och har inspirerat tiotusentals människor. https://www.lenaskogholm.se




