Arbetsintegrerat lärande är ett fenomen som har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen.
Men vad betyder det egentligen? Och varför missförstås konceptet så ofta?
Universitetslektorerna Sara Willermark och Ville Björck forskar inom samhällsvetenskap, arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst, där det också finns en forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. De är just nu aktuella med en ny forskningsartikel som reder ut vad det ofta missförstådda fenomenet arbetsintegrerat lärande (AIL) faktiskt innebär.
På vilket sätt menar ni att begreppet AIL kan missuppfattas?
– Vi menar att det finns ett problem med att AIL som term ofta används väldigt snävt, där det bara handlar om att beskriva AIL som ett fenomen som studenter möter under sin utbildning genom olika kopplingar till arbetslivet, säger Sara.
– Termen AIL missuppfattas på två sätt som har att göra med hur termen vanligtvis används. Den första missuppfattningen är att AIL är en utbildningsansats som handlar om att integrera arbetslivserfarenheter i studenters utbildning. Här blandas AIL ihop med arbetsintegrerad utbildning (AIU). Det är AIU som är utbildningsansatsen medan AIL i detta sammanhang är det lärande som studenter ska erhålla och uppleva genom AIU. Den andra missuppfattningen är att AIL enbart är ett utbildningsfenomen. AIL är en form av lärande som har flera dimensioner när det gäller var och hur AIL sker och erfars. Det är inte enbart studenter som erfar AIL på olika sätt och i olika sammanhang utan även yrkesprofessionella gör det! säger Ville.
Varför är er forskning på ämnet viktig?
– För att forskningens gängse definition av AIL som en utbildningsansats ger en missvisande bild av AIL och synliggör därmed inte vad AIL är, nämligen ett mångdimensionellt lärandefenomen. Vår artikel förklarar och exemplifierar varför AIL är mångdimensionellt som lärandefenomen, säger Ville.
I er forskning har ni identifierat tre fenomen som försvårar den allmänna förståelsen av AIL. Kan ni berätta mer om dessa fenomen?
– Absolut. ”AIL-undvikande” använder vi för att beskriva forskning som behandlar professionellt lärande i och genom arbete men ändå inte använder AIL-begreppet. Det kan exempelvis handla om att man studerar kompetensutvecklingsinsatser på arbetsplatsen eller lärande som sker genom samverkan mellan olika yrkesgrupper och aktörer men inte innefattar studenter. Ofta används istället begrepp som professionellt lärande eller organisatorisk transformation. Det innebär att vi missar forskning där arbete och lärande integreras.
”AIL-washing” handlar om att fånga fall då AIL-termen endast förekommer i exempelvis artikelns nyckelord eller i en titel men sedan inte behandlas. Denna ytliga användning ger intrycket av att studien behandlar AIL utan att faktiskt göra det. AIL riskerar då att förlora sin betydelse.
”AIL-tvetydighet” använder vi för att beskriva när AIL som begrepp används på ett otydligt eller vagt sätt som skapar osäkerhet kring vad som avses, förklarar Sara.
Om ni fick välja en målgrupp som borde läsa er forskningsartikel, vilken skulle då det vara och varför?
– Det är svårt att välja förstås. Men jag hoppas att artikeln når andra forskare som intresserar sig för integreringen av lärande och arbete, säger Sara.
– Ja, det var svårt! Jag säger universitets- och högskoleanställda vars arbete handlar om att utforma utbildningar och kurser för att studenter skall erhålla AIL, säger Ville.
Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld.
