Myndigheten för yrkeshögskolan har för första gången undersökt arbetslivet medfinansiering av landets YH-utbildningar.
Resultatet visar att anordnarna uppskattar arbetslivets bidrag till cirka 2,7 miljarder kronor, av vilket det mesta är i form av LIA.
Uppföljningen visar även att arbetslivets medfinansiering är större på platsbundna utbildningar än på distansutbildningar.
Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag att utveckla uppföljningen av statsbidrag och särskilda medel i yrkeshögskolan. Myndigheten har valt att rikta in uppföljningen mot arbetslivets medfinansiering i yrkeshögskoleutbildningar.
Medfinansiering genom LIA
Uppföljningen har genomförts genom en enkät till närmare 200 utbildningsanordnare och underlaget omfattar 949 YH-program. Resultatet visar att det finns en stor medfinansiering, framför allt i form av LIA (Lärande i arbete). Av de uppskattade 2,7 miljarder som arbetslivet bidrar med omfattar kostnader för LIA och LIA-handledning 87 procent.
– Uppföljningen har gett ett tydligt besked om att medfinansieringen är omfattande, att LIA är den i särklass viktigaste delen i arbetslivets engagemang i utbildningarna och att de flesta anordnare upplever att det är relativt lätt att få med sig arbetslivet, säger utredare Margareta Landh, som har ansvarat för uppföljningen.
Samtidigt är det sannolikt så att antalet timmar för LIA som anordnarna har angett är något för högt, men det ändrar inte det faktum att LIA är en mycket betydelsefull faktor för yrkeshögskolans framgång.
Skillnader mellan områden
Skillnader mellan områdenBland utbildningarna inom de fem största utbildningsområdena ligger den genomsnittliga medfinansieringen på cirka 3 miljoner kronor per utbildning för utbildningar inom Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning och Samhällsbyggnad och byggteknik medan arbetslivets medfinansiering i utbildningar inom områdena Hälso- och sjukvård samt socialt arbete samt Teknik och tillverkning ligger på cirka 2 miljoner kronor per utbildning.
– Med tanke på den stora kompetensbristen inom industrin är det anmärkningsvärt att den lägsta graden av medfinansiering, bland de fem stora utbildningsområdena, återfinns inom Teknik och tillverkning, säger Margareta Landh.
De utbildningsområden som har den högsta medfinansieringen per poäng är Transporttjänster och Lantbruk, djurvård, trädgård skog och fiske. Dessa utbildningar är specialiserade mot tåg, flyg och hästnäringen, vilket är utbildningar som dyra att genomföra och som kräver betydande infrastruktur och/eller utrustning.
Högre medfinansiering på platsbundna utbildningar
Om man ser till skillnaderna mellan alla undersökta distansutbildningar och bundna utbildningar per YH-poäng, så skiljer det drygt 1 000 kronor i medfinansiering per poäng då distansutbildningar i genomsnitt har en medfinansiering på 7 304 kronor per poäng medan en bunden utbildning har en medfinansiering på 8 362 kronor per poäng.
Distansutbildningar inom Hälso- och sjukvård och social arbete utmärker sig med de största skillnaderna vad gäller medfinansiering mellan bundna utbildningar och distansutbildningar. Bundna utbildningar inom området har i genomsnitt 3,5 miljoner kronor i medfinansiering per utbildning medan distansutbildningar i genomsnitt har en medfinansiering som motsvarar 1,6 miljoner kronor per utbildning.
Små anordnare – högre medfinansiering
Utbildningarnas geografiska placering påverkar inte graden av medfinansiering nämnvärt. Däremot visar uppföljningen att arbetslivets engagemang och vilja att bidra i utbildningarna tycks vara högre hos utbildningsanordnare som bedriver ett fåtal utbildningar.
– Jag tror att anordnare som bara bedriver ett fåtal utbildningar i många fall har en mycket nära relation till de arbetsgivare som bidrar och som också har behov av den kompetens som utbildningen levererar. Det kan vara deras viktigaste och kanske enda rekryteringskälla, säger Margareta Landh.
Medfinansieringen kan utvecklas
Utöver medfinansiering i form av LIA bidrar arbetslivet med bland annat ledningsgruppsarbete, kontanta medel, föreläsningar, studiebesök, lokaler, utrustning och material, men den samlade andelen för detta omfattar endast 13 procent av medfinansieringen.
– Det finns en stor potential när det gäller andra former för medfinansiering. Det är min övertygelse att det skulle gynna både arbetslivet och yrkeshögskolan om fler företag hade en mer aktiv roll i undervisningen och bidrog med sin kompetens direkt i klassrummet, säger Margareta Landh.
Uppföljningen har gett myndigheten värdefulla insikter om medfinansieringen inom yrkeshögskolan, men utredaren Margareta Landh säger att det fortfarande finns en del att gräva i.
– Det vore intressant att titta närmare på vilken betydelse arbetslivets engagemang och medfinansiering har för resultaten i yrkeshögskolan, säger Margareta Landh.
