En viktig förutsättning för nästan allt lärande är förmågan att förstå innehållet i en läst text, kort sagt läsförståelse.
Fördjupat lärande inom ett kunskapsområde kan leda till att en elev blir ”bäst” på detta. Till exempel kan eleven bli bäst i klassen eller skolan inom ett område.
Att besitta förmågorna att dels förstå det lästa, dels öka sitt kunnande så att eleven blir bäst på något kan stärka hennes eller hans självförtroende och bidra till motivation för fortsatt förkovran även inom andra områden.
Läs och förstå
Elever som ”knäckt koden”, och således besitter färdigheten att binda samman bokstäver (ljud) och stavelser till ord, förstår oftast det huvudsakliga innehållet i en läst text. Övning ger färdighet och förståelsen förbättras i allmänhet ju mer eleverna läser.
Ett sätt att ytterligare förbättra läsförståelsen kan vara att gå på djupet med såväl innehåll som språk i ett kortare stycke text. Genom att undersöka och laborera med kortare texter kan eleverna varsebli språkliga konstruktioner, ordens valör med mera.
Varje elev bör själv få välja en text som väcker hennes eller hans intresse, både innehållsmässigt och språkligt. Det kan röra sig om ett stycke skönlitteratur men förstås även sakprosa. Ett besök i biblioteket kan underlätta för eleverna att finna önskade texter.
En fördel är om eleverna lär sig texterna utantill. På så sätt fördjupas elevernas insikter i textens språk och innehåll. Texten kan även komma till användning längre fram i livet och då framstår det säkert som en värdefull tillgång att kunna memorera texten utantill.
I högstadiet kan eleverna gärna välja en kort dikt eller en strof ur en längre dikt, som till exempel Gustaf Frödings självbiografiska och mest kända dikt Strövtåg i hembygden. Diktens inledande strof lyder så här:
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs.
(Ur Gustaf Fröding, Samlade dikter, Albert Bonniers förlag, 1905)
I den av Mando Diao under senare tid tonsatta version av diktens första del har ordet ”mig” lagts till efter ”omkring” och ordet ”så” före ”grön” i den första strofen. Denna version av dikten finns på YouTube och låg länge etta på svensktoppen.
Eleverna kan reflektera över de tillägg som gjorts i texten till den tonsatta versionen. Varför har de tillkommit?
Eleverna kan föreställa sig strofens landskap och med egna ord beskriva dess mångfald och skönhet samt ange årstid och även tid på dygnet etcetera.
Eleverna kan också undersöka strofens språkliga utformning med radfall, rim, ordval, assonans och allitteration.
Öka kunnandet och bli bäst
Eftersom eleverna själva valt de texter de arbetat med kan eleverna möjligen ta fasta på något i sina respektive texter som de vill öka sitt kunnande kring och kanske bli bäst på.
Elever som arbetat med första strofen i dikten Strövtåg i hembygden kan till exempel välja att förkovra sig kring författaren Gustaf Fröding eller landskapet Värmland.
Båda ämnena kan förstås begränsas på olika sätt. Särskilt ämnet Värmland rymmer så många aspekter att ämnet framstår som övermäktigt för en enskild elev. Ämnen som Musik från Värmland eller Värmlands största sjöar och vattendrag är nog mer lämpliga till omfånget.
Behövlig information kan sökas i bibliotekets böcker och på internet.
Av Rolf Ekelund
