Just nu pågår gymnasiemässor runt om i Sverige.
Hundratusen ungdomar ställs inför beslut som påverkar deras framtida karriär och liv.
Många är osäkra, vill hålla många dörrar öppna. Samhälls- och ekonomiprogram är vanliga. Samtidigt har riksdagen beslutat att gymnasieskolans utbud ska styras mer av arbetsmarknadens behov. Målet är att fler ska gå yrkesprogram som leder till jobb.
- Vem inspirerar elever att söka sig till yrkesprogrammen, för att bli exempelvis hantverkare, tekniker eller vårdpersonal?
- Ska vi tvinga omotiverade elever in på program de inte vill gå?
- Hur får elever förebilder som motiverar dem att vilja utbilda sig?
Enligt Skolinspektionens granskningar saknar många elever under grundskolan tillräckliga möjligheter att möta arbetslivet, trots att detta är ett tydligt krav i läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Denna brist på arbetslivsanknytning kan leda till att elever gör val baserade på osäkerhet snarare än inspiration och kunskap.
”Att få elever att se möjligheterna inom yrkesprogrammen kräver ett systematiskt arbete från skolan i samarbete med arbetsgivare. Utan förebilder och verklig inblick i arbetslivet riskerar vi att elever inte söker program som passar dem och program de verkligen vill gå. Det ökar avhoppen och färre går klart program och kommer ut i jobb ” säger Jonas Bygdeson, grundare av My Dream Now
Skolverket har lyft vikten av att skolor arbetar aktivt med arbetslivsorientering genom hela grundskolan. Men det saknas ofta resurser och tydliga strukturer för att ge eleverna de möten och erfarenheter de behöver för att göra informerade val.
Förändringen kräver samverkan
Den nya lagen om dimensionering av gymnasial utbildning trädde i kraft 1 juli 2023 och gäller nu från årsskiftet 2025. Men detta kräver också att arbetslivet tar större ansvar i att bidra med praktikplatser, studiebesök och mentorskap – och att skolorna prioriterar denna fråga.
