Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att elevkårer nekas möjligheten att bjuda in politiska företrädare till elevkårsaktiviteter i skolmiljön.
Samtidigt ser vi att de partipolitiska ungdomsförbundens möjligheter att träffa elever på gymnasieskolor och diskutera sakpolitik har försämrats avsevärt.
När Sveriges Elevkårer har undersökt stödet för att stänga ute externa hänvisar skolorna till tidigare JO beslut (se t.ex. dnr 730–2020 och dnr 730–2020) där det fastslås att endast de som har befogat intresse av tillträde till lokalerna har rätt att vistas där, ett förhållande som skolsäkerhetsutredningen i delbetänkandet “Skolor mot brott” berör i regleringsförslagen för skollagen (2010:800) avseende tillträde till verksamhetens område. Läs mer i vårt remissvar nedan.
Lisa Nåbo, Ava Rudberg, Anton Holmlund, Anna Olskog, Ann-Charlotte, Gavelin Rydman, Jan Jönsson, Mats Andersson, Hugo Wester, Douglas Thor och Embla Persson
I valet 2026 kommer hundratusentals gymnasieelever att rösta för första gången. Det sker i ljuset av att ungas valdeltagande (18–24 år) minskat för första gången på 20 år (MUCF). Dessutom uppger fler än 6 av 10 unga att de inte är intresserade av politik eller bara lite intresserade av politik, och var femte kille tror inte att “demokrati är det bästa styrelseskicket i alla lägen” (Ungdomsbarometern 2024).
Med bakgrund av detta valde Sveriges Elevkårer att ta initiativ till ett rundabordssamtal med tema “Från klassrum till valbås: Har det demokratiska samtalet en framtid i svensk gymnasieskola?”. På plats fanns Jan Jönsson, gruppledare och oppositionsborgarråd, Lisa Nåbo, ordförande SSU, Douglas Thor, ordförande MUF, Anton Holmlund, ordförande LUF, Ava Rudberg, ordförande Ung Vänster, Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Sveriges Skolledare och Hugo Wester, undervisningsråd Skolverket. (Samtliga ungdomsförbund vars moderparti finns representerade i Riksdagen var inbjudna.)
Under samtalet diskuterades bland annat följande frågeställningar:
- Vilka långsiktiga konsekvenser kan skolornas stängda dörrar för politiska ungdomsförbund ha för svensk demokrati?
- Vad är de främsta orsakerna till att skolor nekar politiska ungdomsförbund att ställa ut bokbord och träffa elever?
- Vilket ansvar har gymnasieskolor för att främja ungas politiska engagemang och hur kan vi skapa säkra plattformar för politiska diskussioner utan att riskera konflikter eller otrygghet?
Rundabordssamtalet gav deltagarna möjlighet att delge sina perspektiv och diskutera potentiella lösningar för att säkerställa att elever får möjlighet att engagera sig i och möta politiken i skolan på ett hållbart sätt.
Sveriges Elevkårer kommer att fortsätta arbeta för att lyfta dessa frågor och verkar för att fler skolor ska bli öppna för en inkluderande politisk dialog som både stärker ungas delaktighet och intresse för samhällsfrågor.
Sveriges Elevkårer är Sveriges största ungdomsorganisation med medlemmar på gymnasieskolor över hela landet. Vår främsta uppgift är att göra det möjligt för elever att forma föreningar – elevkårer – på sina skolor och att stötta deras arbete för att göra skolan roligare, tryggare och starkare.
