Icke EU-medborgare som kommer till Sverige för att studera presterar i regel bra, och utgör en viktig rekryteringsbas för forskning och arbete i Sverige.
Men långa ansökningsprocesser riskerar att minska Sveriges konkurrenskraft, visar Riksrevisionens granskning.
Sveriges mål med tredjelandsstudenter (från länder utanför EU/EES) är höjd utbildningskvalitet vid universitet och högskolor och att personerna ska stanna i Sverige för att bidra till forskning och kompetensförsörjning.
Efter indikationer på att kvalitetsmålen inte uppnås och att systemet missbrukas har Riksrevisionen granskat effektiviteten i systemet för antagning och utbildning av tredjelandsstudenter.
Granskningen visar att tredjelandsstudenterna presterar minst lika bra som svenska studenter på samma utbildningar. Närmare 45 procent är kvar i Sverige efter fem år och en stor andel har antingen påbörjat forskarstudier eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Många forskar inom teknikområdet, medan de som börjar arbeta ofta gör det inom yrken som kräver högskolekompetens inom naturvetenskap, teknik eller it.
Det finns dock stora skillnader, där det har förekommit problem med bristande förkunskaper inom vissa studentgrupper och på vissa utbildningar, särskilt på utbildningar där alla behöriga antas. För den enskilda individen, som ofta har investerat betydande summor för att utbilda sig, kan ett misslyckande bli kännbart. När studenternas förkunskaper är för låga får lärosätena dessutom svårt att upprätthålla utbildningens kvalitet. Det är därför viktigt att de studenter som antas har rätt förutsättningar att lyckas. Genom att erbjuda färre utbildningsplatser kan lärosätena få en högre konkurrens om platserna, vilket medför att studenter med bättre förkunskaper antas.
Granskningen visar vidare att antagningsprocessen som helhet är lång, och informationen till de sökande är bristfällig. Den långa processen beror framför allt på att Migrationsverkets handläggningstider för uppehållstillstånd för studier har ökat successivt de senaste åren. Även handläggningstiderna för förlängningsärenden är långa, vilket till exempel försvårar för studenterna att resa tillbaka till Sverige efter ett sommaruppehåll.
– Risken är att Sverige förlorar kvalificerade studenter till konkurrerande universitet och högskolor i andra länder som har en snabbare och mer transparent process, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
I dagsläget görs det ingen övergripande uppföljning på nationell nivå av tredjelandsstudenters studieresultat, och lärosätena rapporterar inga uppgifter till regeringen om detta. Lärosätena saknar dessutom tillräckliga förutsättningar att göra egna uppföljningar.
– Detta är en brist som till exempel försvårar arbetet med att justera behörighetskrav och förbättra rekryteringsstrategier så att rätt tredjelandsstudenter kommer in på rätt utbildningar, säger Jenny Hedström, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen finner inget stöd för att det förekommer ett utbrett missbruk av uppehållstillstånd för studier. Däremot visar granskningen på brister i Migrationsverkets kontroll av anhöriga till studenter som söker uppehållstillstånd. Detta är problematiskt eftersom det finns incitament att missbruka systemet. Medföljande till en student kan studera utan att betala studieavgift, och arbeta utan att uppfylla kraven för ett uppehållstillstånd för arbete.
Rekommendationer i korthet
Lärosätena rekommenderas att
- se till att utbudet och dimensioneringen av internationella utbildningar är i linje med målen med den internationella studentverksamheten.
- regelbundet följa upp tredjelandsstudenters studieresultat.
Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen, Migrationsverket och Universitets- och högskolerådet. Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats
