En ny avhandling vid Högskolan Dalarna undersöker hur elever i årskurs nio ser på kontroversiella frågor i skolan och hur de hanteras i klassrummet.
Studien visar på en klyfta mellan vad eleverna vill diskutera och lärarnas benägenhet att ta upp svåra ämnen.
I sin avhandling ”Bland epor och hijabs: Kontroversiella frågor på en högstadieskola i bruksorten” undersöker socialantropologen och gymnasieläraren i sociologi och spanska, Karin Årman, hur känsliga och kontroversiella ämnen behandlas i en svensk bruksort. Med en bred bakgrund inom biståndsarbete och förebyggande insatser mot extremism, riktar hon i studien fokus på niondeklassares upplevelser. Under tre terminer har hon genomfört deltagande observationer och djupintervjuer med både elever och skolpersonal för att förstå hur svåra frågor hanteras i skolan.
Elever vill ha plats för svåra samtal
Eleverna uttrycker tydligt att de vill diskutera svåra ämnen i klassrummet, men avhandlingen avslöjar att lärarna ofta är tveksamma till att ge utrymme för dessa diskussioner. Orsaker som lyfts fram inkluderar rädsla för konflikter mellan elevgrupper, oro för att någon kan känna sig kränkt och tidspress som gör det svårt att ta upp känsliga ämnen.
Radikal vuxenhet – nyckeln till ledarskap i skolan
Avhandlingen presenterar också ett nytt begrepp, ”radikal vuxenhet”, som beskriver det ledarskap eleverna efterfrågar hos sina lärare. Enligt studien behöver de vara både lyhörda för elevernas tankar och samtidigt sätta tydliga gränser och upprätthålla regler. Ett sådant balanserat ledarskap skapar en trygg miljö där alla kan delta i samtal utan att känna sig hotade eller nedvärderade.
– De lärare som utvecklar radikal vuxenhet har bättre relationer med sina elever. Eleverna litar på att dessa lärare tar ansvar för undervisningen och säkerställer en trygg atmosfär i klassrummet, säger Karin Årman.
Karin Årman disputerade i pedagogiskt arbete den 27 september vid Högskolan Dalarna.
Samtalsklimatet formas av regler och frihet
En annan viktig slutsats från avhandlingen är att diskussioner om kontroversiella frågor fungerar bäst i en miljö där det råder en intellektuell mångfald och en ”intellektuell osäkerhet” där olika åsikter kan existera samtidigt. För att det ska vara möjligt måste det finnas tydliga regler för hur man bemöter varandra och en atmosfär av ömsesidig respekt i klassrummet. Samtidigt behöver eleverna känna att de har frihet att uttrycka sina åsikter utan att bli censurerade.
En alltför strikt reglering, där vissa politiska ideal får dominera, riskerar att hämma kvaliteten på samtalen.
– Det är avgörande att kombinera tydliga regler för social samvaro med en öppenhet för olika åsikter, för att värna individers integritet och värdighet, säger Karin Årman och betonar vikten av att skapa en balans mellan struktur och frihet.
Viktigt bidrag till skolan
Avhandlingen är särskilt viktig för skolpersonal och beslutsfattare. Den belyser hur skolor kan hantera svåra ämnen bättre genom att utveckla starkt ledarskap och skapa förutsättningar för fria och respektfulla diskussioner. Studien förväntas också få betydelse för lärarutbildningen, där begreppet ”radikal vuxenhet” kan bidra till att forma framtida lärares ledarskap i klassrummet.
– Min forskning kan hjälpa skolpersonal att förstå vikten av att både vara öppna för elevernas tankar och samtidigt upprätthålla tydliga gränser, säger Karin Årman.
Avhandlingen öppnar upp för nya perspektiv på skolans roll i att hantera kontroversiella frågor och hur skolpersonal kan arbeta för att främja ett tryggt och öppet samtalsklimat.
Högskolan Dalarna erbjuder en flexibel och modern utbildningsmiljö med stark koppling till arbetslivet.
Med campus i Falun och Borlänge, samt ett omfattande utbud av distansutbildningar, ger vi våra 15 000 studenter möjlighet att studera var de än befinner sig.
