Varför lämnar så många rektorer och skolledare sina jobb?
Ny forskning från Umeå universitet har undersökt frågan i en nyligen publicerad studie.
Resultaten, baserade på en omfattande undersökning med nästan 2000 skolledare, visar att arbetsmiljön och organisationen har en avgörande betydelse.
Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, visar i sin forskning att arbetsmiljön och organisatoriska faktorer i störst utsträckning förklarar skolledares vilja att lämna sina jobb. Det innebär att arbetsförhållandena har en större inverkan än individuella egenskaper. Med andra ord beror beslutet att stanna eller sluta inte enbart på personliga faktorer utan också på hur arbetet är organiserat.
Richard betonar att rekryteringsprocessen ofta fokuserar på att hitta ”rätt person” för jobbet, men att forskningen pekar på att det snarare är arbetsmiljön och huvudmännens stöd som avgör om en skolledare stannar.
Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet
– För kommuner och fristående huvudmän som vill skapa stabilitet och långsiktig kvalitet i sina skolor är det därför avgörande att både förbättra förutsättningarna för skolledare och säkerställa att rekryteringar är väl övervägda, säger Tobias Richard.
Vilka faktorer spelar störst roll?
Richard har kunnat visa att arbetsmiljön är avgörande för skolledares beslut att lämna sina jobb, oavsett om de arbetar i fristående eller kommunala skolor eller om de leder förskolor, grundskolor, gymnasier eller vuxenutbildning.
– Resultaten visar att skolledare i kommunala skolor kämpar med otydliga organisationer och upplever att de har sämre förutsättningar än skolledare i fristående skolor, vilket i sin tur gör att deras vilja att lämna arbetet blir högre, säger Tobias Richard.
En annan faktor är de emotionella och kvantitativa krav som skolledare ställs inför. De måste ofta hantera komplicerade och starka känslor samtidigt som de har många arbetsuppgifter som inte hinns med. De som upplever höga emotionella och kvantitativa krav vill i högre utsträckning lämna sina jobb.
Vidare visar Richards forskning att stöd från chefen har stor betydelse. Skolledare som upplever att deras chef lyssnar aktivt och fungerar som emotionellt stöd, samtidigt som de ger tydlig riktning, har en lägre vilja att sluta.
– De skolledare som i högre utsträckning känner att de har kontroll över sin arbetssituation, att de kan påverka sin kalender och välja i vilken ordning de vill göra sina arbetsuppgifter, vill också lämna sitt arbete i lägre utsträckning än de som inte har denna möjlighet, säger Tobias Richard.
Hälsa och självförtroende spelar roll
Forskningen visar även att personliga faktorer har betydelse. Kvinnor och de skolledare som upplever att de har god hälsa tenderar att stanna längre i sina jobb. Dessutom visar resultaten att skolledare med hög grad av neuroticism, det vill säga de som är mer emotionellt instabila har en högre vilja att lämna sina arbeten.
– Det omvända gäller för de skolledare som har högt självförtroende som skolledare, de vill lämna arbetet i lägre utsträckning, säger Tobias Richard.
En av de mest intressanta insikterna, menar Richard, är att individuella faktorer som neuroticism påverkas starkt av arbetsmiljön. När Richard analyserade arbetsmiljöfaktorer minskade sambandet mellan neuroticism och viljan att lämna arbetet till en tredjedel av vad det ursprungligen var.
– Detta innebär att viljan att lämna arbetet kan reduceras även för neurotiska skolledare med lite dåligt självförtroende, säger Tobias Richard.
Hoppas leda till förändring
Förhoppningen är att forskningen ska leda till förändrade arbetssätt hos kommuner och fristående huvudmän. Genom att fokusera mer på arbetsmiljö och stöd kan omsättningen av skolledare minskas och därmed skapa stabilare skolor med bättre långsiktig kvalitet.
– Något som är kännetecknande för skolor som inte fungerar är just frekventa skolledarbyten. Organisationen får aldrig en chans att stabiliseras och utvecklas. Detta är något jag vill hjälpa till att förändra, säger Tobias Richard.
Richard menar att en minskad omsättning av skolledare är avgörande för skolans kvalitet och stabilitet, vilket ytterst gynnar både elever och lärare.
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
