Kommuner behöver bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer i förskolan, visar Skolinspektionens granskning av 30 kommuner.
De granskade kommunerna saknar tillräckligt hög riskmedvetenhet och rutiner för att fånga upp aktörer som inte har insikt, är lämpliga eller har ekonomiska förutsättningar för att driva förskola.
Skolinspektionen har genomfört en granskning av hur kommuner arbetar med ägar- och ledningsprövning av enskilda huvudmän för förskola. Resultatet visar att majoriteten av de 30 granskade kommunerna behöver utveckla arbetet med att identifiera oseriösa aktörer.
Kommuner behöver stärka sin förmåga att identifiera oseriösa aktörer
– Det finns stora kvalitetsskillnader i de granskade kommunernas kapacitet att identifiera oseriösa aktörer i förskolan. Granskningen visar att en majoritet av kommunerna inte har en tillräckligt hög riskmedvetenhet, säger Olivia Öberg, utredare på Skolinspektionen.
Flera kommuner har rutiner för att ta emot signaler, men få signaler är kopplade till ägar- och ledningsprövningen. Dessa kommuner gör inte heller någon omvärldsbevakning för att själva fånga upp signaler. Det kan exempelvis handla om att inhämta information från andra myndigheter, kommuner eller olika medier, som skulle kunna ge signaler om huvudmännens brister.
Och även om kommunerna gör ägar- och ledningsprövning när en förskola ska starta, är det flera som inte gör regelbundna prövningar av huvudmannen. Framför allt är det prövningen av huvudmannens ekonomiska förutsättningar som görs alltför sällan. Risken är därmed att de inte fångar upp om förutsättningarna förändras.
Flera tjänstemän i de granskade kommunerna beskriver i stället att de har ett tillitsbaserat förhållningssätt i arbetet snarare än ett riskbaserat. Granskningen visar dock att kommunerna inte alltid har tillräcklig kapacitet och beredskap för att fånga upp eventuella oseriösa aktörer i ett komplext landskap.
– Många av de kommuner vi granskat saknar tillräckliga rutiner och verktyg för att bedöma aktörernas insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. Det innebär en risk för att barn hamnar i verksamheter som inte håller en god kvalitet, säger Olivia Öberg, utredare på Skolinspektionen.
Sedan 2019 ställs särskilda krav på att de som driver förskolor ska ha insikt i regelverket, vara lämpliga samt ha ekonomiska förutsättningar att bedriva utbildning. Dessutom skärptes kraven på lämplighet i form av demokrativillkor år 2023. Kommunerna har ett ansvar att pröva dessa aspekter – inte bara vid tillståndsansökningar, utan även inom tillsynen, för att kontrollera att huvudmännen fortlöpande uppfyller kraven.
