Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University får finansiering på nästan fyra miljoner kronor för ett nytt forskningsprojekt.
Projektet tar fasta på lärdomar från pandemin och ska öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar barns och ungas hälsa och välmående – särskilt för dem med funktionsnedsättning eller migrationsbakgrund.
Det nya projektet, HOPE, bygger vidare på EXPECT-projektet, som leds av Ole Henrik Hansen, professor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation. EXPECT fokuserar på nordiska förskolors erfarenheter under covid-19-pandemin.
Kunskapen om utsatta barns livsvillkor ska öka med nytt projekt
En nyligen publicerad ”scoping review” – en översikt som kartlägger och sammanfattar befintlig forskning – inom projektet visar att pandemin skapade både stora utmaningar och viktiga lärdomar för den nordiska förskolan. Personalbrist, otydlig information och försämrad kontakt med föräldrar var centrala problem, medan mindre barngrupper, ökad flexibilitet och mer utomhuspedagogik stärkte verksamhetens kvalitet och motståndskraft.
Vill fördjupa förståelsen
HOPE-projektet ska fördjupa förståelsen för hur olika biologiska, kulturella och samhälleliga faktorer kan stärka barn och ungas förmåga att hantera och återhämta sig från svåra situationer, och hur detta påverkar deras välbefinnande och tillgång till stöd. Fokus ligger på barn och unga med funktionsnedsättning och migrationsbakgrund i Finland och Sverige, med jämförande perspektiv från Norge, Danmark och Island.
Genom att integrera data från EXPECT men även D-youth ska HOPE bidra till ny kunskap om hur tidiga erfarenheter formar ungas livsvillkor i Norden efter Covid-pandemin – men även till policyrekommendationer som stärker jämlikhet och social hållbarhet.
– Både EXPECT och D-youth’s konsortium består av forskare från de olika nordiska länderna och att kombinera våra erfarenheter kommer vara mycket spännande och förhoppningsvis leda till något värdefullt, säger Lilly Augustine, docent i handikappvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation.
Enligt NordForsk, som finansierar projektet, har HOPE potential att bidra mycket väl till initiativets mål, eftersom forskningsresultaten kan driva utvecklingen av forskningen om unga i de nordiska länderna och få genomslag på policy-, praktik- och samhällsnivå.
