Avhopp från bristyrkesutbildningar inom högskolan beror ofta på bristande förkunskaper och att utbildningen inte motsvarar förväntningarna, så kallade felval.
Riksrevisionen rekommenderar utökad yrkesvägledning, och krav på att studenter som hoppar av informerar sitt lärosäte.
Det är stor efterfrågan på flera samhällsviktiga yrken, som lärare, sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Avhoppen från utbildningar till dessa yrken är dock stora; 2022 hade högskoleingenjörsprogrammet en examensfrekvens på 49 procent, grundlärarprogrammet 61 procent och sjuksköterskeutbildningen 74 procent.
Riksrevisionen har granskat lärosätenas och Universitetskanslersämbetets arbete, och regeringens styrning, för att minska risken för avhopp. Granskningen visar att lärosätena erbjuder många stödinsatser, men att förutsättningarna är svåra.
Till exempel finns det inte några tvingande krav på att studenter som avslutar sin utbildning i förtid informerar lärosätet. Därför saknar ofta lärosätena aktuell information om hur många som hoppar av och varför, vilket försvårar effektiva förebyggande insatser.
Studenter kan registrera studieavbrott i systemet för studiedokumentation Ladok, men det är ovanligt att det sker. Och inte ens när studenter faktiskt anmäler avhopp, eller byter lärosäte, når detta automatiskt berört utbildningsprogram.
Granskningen visar vidare att Ladok inte gör det möjligt för lärosätena att enkelt identifiera studenter som ligger i riskzon för avhopp, till exempel för att de hamnat efter i studierna.
– Sammantaget innebär detta att lärosätena inte vet hur många studenter som har hoppat av, varför de hoppat av eller vilka åtgärder som behövs för att öka examinationsgraden, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.
Bristen på information gör det dessutom svårt för lärosätena att planera och dimensionera sina utbildningar.
– En skyldighet för studenter att anmäla studieavbrott skulle ge lärosätena bättre planeringsförutsättningar och högre effektivitet. På så sätt skulle staten får större utbyte av de medel som satsas på högre utbildning, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar att en vanlig orsak till avhopp är att studenten inte har tillräckliga förkunskaper i svenska eller matematik. En annan orsak till avhopp är att utbildningen inte motsvarade studentens förväntningar, så kallade felval.
– Granskningen indikerar att många studenter inte har rätt bild av vad utbildningen kräver. Utökad studievägledning kan minska så kallade felval och avhopp, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Riksrevisionens fördjupade analys visar vidare att risken för avhopp ökar om studenten har låga gymnasiebetyg, arbetar mycket bredvid studierna eller har psykisk ohälsa. Studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har dessutom något högre risk att hoppa av än studenter som gått kommunal gymnasieskola, och män hoppar av i högre utsträckning än kvinnor.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att
- införa bestämmelser som tydliggör studenternas skyldighet att anmäla avbrott av utbildning
- överväga att ge lärosätena i uppdrag att gemensamt upprätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning
- överväga att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp.
Universitet och högskolor rekommenderas att se till att systemstödet i Ladok utvecklas så att det ger lärosätena bättre stöd i arbetet mot avhopp.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats
Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3)
