Ett forskningsprojekt som ska undersöka hur vardagen ser ut för städare i inom hotellsektorn har startat vid högskolan i Dalarna.
Forskarna ska själva vara med i städningen för att hitta svaren på frågorna om städarnas arbetsmiljö.
Jag kontaktade Maria Thulemark lektor i kulturgeografi på Högskolan i Dalarna och ställde några frågor om projektet som hon är projektledare för.
– Nu får vi chansen att studera en yrkesgrupp som ofta pekas ut som extra utsatt. Det är ett jobb som skall utföras i skymundan, och de anställda har låg status, säger Maria.
Jag läste om ert projekt kring städarnas arbetsmiljö inom hotellstädning och blev intresserad. Vad är bakgrunden till att det startades?
Under ett samtal med vice ordförande på Hotell och restaurangfacket, (i samband med ett annat forskningsprojekt om arbete i besöksnäringen under Coronapandemin), framkom bristen på fokus på hotellstädares arbetsmiljö och arbetsliv. Vi forskare blev intresserade och började leta efter studier kring detta, och såg att det var ytterst få studier gjorda samt att de som fanns pekade på tuffa förhållanden och ett fysiskt tungt arbete.
Det fanns utrymme för mer kunskap om denna yrkesgrupps förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, och vi blev beviljade medel från Forte. Syftet med studien är att analysera och förstå arbetslivssituationen och arbetsmiljön hos hotellstädpersonal, med tonvikt på värdighet och anständigt arbete. Vi ställer ett antal forskningsfrågor kopplade till hur städning organiseras i den svenska hotellsektorn; vilka interna och externa faktorer som påverkar hur detta arbete organiseras, hanteras och genomförs samt hur hotellstädpersonal upplever sin arbetssituation. Slutligen frågar vi vilka faktorer som påverkar upplevelsen och erfarenheten av makt, kontroll och välbefinnande hos städpersonalen på hotell.
Vi valde att ta ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att vi studerar städpersonalens (arbets)liv utifrån hierarkier och maktförhållanden kopplade till kön, ålder, etniskt ursprung, sexuell läggning, religion och funktionsnedsättning.
Presentera gärna projektgruppen (namn, titel osv)
Maria Thulemark
Maria Thulemark är lektor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna och är projektledare för projektet.
Tara Duncan är professor i turismvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Örebro Universitet (tidigare vid Högskolan Dalarna).
Hur har tillvägagångssättet varit för att kunna samla in fakta och underlag?
Det är en kvalitativ studie, där vi först gjort intervjuer med chefer och ledare kopplade till hotellstäd, t.ex. hotellchefer, husfruar och teamleaders. Dessa intervjuer gav oss kunskap om hur hotellstäd är tänkt att organiseras, arbetets innehåll, ledarskap, lagstiftning samt vilka möjligheter och problem som chefer och ledare ser.
Efter dessa intervjuer, har vi genomfört något vi kallar för deltagande observation i arbete. Det innebär att vi forskare har arbetat tillsammans med städpersonal på hotell under en period. Detta har skett på hotell runt om i Sverige, och vi har arbetat en till två veckor på varje hotell. Under denna tid har vi introducerats till arbetet så som en nyanställd skulle tagits emot (inkl. arbetstider, måltider, arbetskläder etc.).
Vi har jobbat med flera olika anställda per vecka, och har således fått möjlighet att med våra egna kroppar få uppleva hur det är att utföra arbetet, samtidigt som vi fått möjlighet att samtala med städpersonalen under en hel arbetsdag. Detta gör det möjligt för oss att förstå hur själva arbetet är att utföra, vi kan studera kroppsspråk och relationer till kollegor, ledare och gäster, samtidigt som vi får berättelser från de anställda, kring inte bara kring hur själva arbetet utförs utan insikt i deras (arbets)liv, deras möjlighet att påverka och skapa sina egna förutsättningar.
Efter varje dag som någon av oss i projektet har varit på ett hotell och arbetat, så har forskarna i projektet samlats (antingen digitalt eller fysiskt), och den som arbetat har berättat om dagen, vem de jobbat med, vad de gjort, tankar de fått, saker de sätt/upplevt etc. Detta är ett sätt för hela projektgruppen att få en inblick i alla arbetsdagar, och ger ytterligare material för analys. Vi har valt detta sätt för att involvera alla i hela processen, och möjliggöra för inspel och frågor direkt från övriga forskare. Det gör också att vi som forskare direkt reflekterar över vår roll, och hur vi påverkar och påverkas av fältstudierna.
Vad är dina/era reflektioner av projektet hittills?
Vi har just avslutat insamlingen av data, vilket innebär att vi gjort alla intervjuer och alla arbetspass ute på hotell.
En direkt reflektion är hur bra den här metoden varit för att studera den här yrkesgruppen. Vi har genom att arbeta en tid med städpersonalen, fått en tillit och förtroende som gjort att vi fått berättelser som genom t.ex. intervjuer inte hade kommit fram. Det ser vi som en stor vinst. Vi har också genom att vara en tid på varje hotell, kunnat studera relationer vilket gett insikter i hierarkier och maktförhållanden, där vi ser att det intersektionella perspektivet ger oss bra utgångspunkter för analys.
Hur har städarna på hotellen upplevt er forskning och hur har de blivit involverade?
Städpersonalen har varit högst delaktiga och involverade i forskningen, genom den metoden jag beskrev ovan. Innan vi arbetar med någon, får de läsa igenom information om projektet och vad det innebär att arbeta med oss. Det ger kunskap om deras rättigheter och hur de kan påverka studien.
De vi arbetat med har varit helt fantastiska. De har delat med sig av kunskap i yrket, tankar kring arbetet, företaget och livet. Vår förhoppning och tro är att de har känt sig sedda och lyssnade på. Genom många skratt, djupa samtal och hårt städarbete har vi skapat relationer till de vi arbetat med och vi tar nu detta vidare till vår analys, i vilken vi återberättar deras historier.
När kommer ni bli klara och hur kommer materialet redovisas/publiceras?
Projektet är slut 2025. Vi har påbörjat skrivandet av flertalet vetenskapliga texter, samt att vi kommer skriva en populärvetenskaplig rapport som kan ligga till grund för vidare arbete med att förbättra städpersonalens förutsättningar.
Utöver detta har vi deltagit i poddar och radioprogram, där vi berättat om studien. Samt att bransch- och fackförbundstidningar/nyhetssidor skriver om projektet löpande.
Vi hoppas att vi fortsatt kommer kunna sprida resultaten på flera olika sätt för att nå ut till en bredare målgrupp.
