Många elever saknar grundläggande digital kompetens, visar den internationella studien ICILS.
Studien visar också genom jämförelse med andra nordiska länder att användning av digitala lärverktyg i skolan inte automatiskt leder till att elever utvecklar en god digital kompetens.
Fyra av tio elever i Sverige når inte upp till en grundläggande nivå för digital kompetens. Det visar den internationella studien ICILS som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8.
Resultatet i undersökningen visar att användning av digitala lärverktyg i skolan inte automatiskt leder till att elever utvecklar en god digital kompetens. I en nordisk jämförelse används digitala lärverktyg i skolan betydligt mer i Sverige jämfört med till exempel Finland. Trots det ligger svenska och finska elevers kunskaper på jämförbar nivå.
– Digital kompetens förutsätter att eleven har grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Skolan måste prioritera rätt, vi måste fokusera på grundläggande färdigheter först, innan eleven kan utveckla en digital kompetens. Det är viktigt att komma ihåg att var fjärde elev inte kan läsa ordentligt i dag, säger skolminister Lotta Edholm.
Resultatet i ICILS visar på stora skillnader mellan elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund. Elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än elever med svagare socioekonomisk bakgrund. Här har skolan inte lyckats tillräckligt väl med att möta behoven hos elever med olika socioekonomisk bakgrund.
Regeringen satsar på ökad lästid och minskad skärmtid
Det finns vetenskapligt stöd för att skärmfria miljöer skapar bättre förutsättningar för barn att utveckla relationer, koncentrera sig och lära sig att läsa och skriva. Fokus i de yngre åldrarna bör ligga på fysiska böcker och inte digitala lärverktyg. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer och stödmaterial om val och användning av lärverktyg i undervisningen. Den pågående Läroplansutredningen ska bland annat lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna och även hur skrivningar om digitalisering bättre kan anpassas utifrån barns kognitiva utveckling och lärande.
Regeringen satsar också på fler böcker i skolan genom ökade statsbidrag för inköp av litteratur och läroböcker. Därtill reformeras lärarutbildningen för att bland annat säkerställa att blivande lärare har goda kunskaper i läs-, skriv- och matematikinlärning vilket också kommer bidra till att skapa bättre förutsättningar för alla elever att få de grundläggande färdigheterna på plats tidigt.
Regeringen genomför en rad olika satsningar för att stärka elevers färdigheter att läsa. En god läsförmåga ger också eleverna möjlighet att navigera i världen och skaffa sig nödvändig kunskap och information. Regeringen har föreslagit att elever från 1 juli 2025 ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. Skolbiblioteken har inte minst en viktig roll i att höja elevernas kunskap om medie- och informationskunnighet för att stärka elevernas förmåga att söka, analysera och kritiskt värdera information.
Det är även viktigt att tidigt fånga upp de elever som har behov av stöd för att utveckla de grundläggande färdigheterna så att de kan få rätt stöd i rätt tid. Regeringen gör flera satsningar för att säkerställa att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. I budgeten för 2025 föreslår regeringen mer pengar för att skolor ska kunna anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda undervisningsgrupper.
