Elevers självuppfattning och självtillit i matematik spelar en avgörande roll för deras prestationer i ämnet.
Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som också pekar på tydliga könsskillnader och skillnader mellan friskolor och kommunala skolor i Sverige.
Yi Ding har undersökt hur självuppfattning och självtillit i matematik påverkar elevers prestationer, med utgångspunkt i data från PISA-undersökningarna 2003 och 2012. Självuppfattning handlar om hur en person ser på sin generella förmåga inom ett område, till exempel “Jag är bra på matematik”. Självtillit handlar om tilltron till sin förmåga att klara specifika uppgifter, till exempel “Jag kan lösa den här typen av matematikproblem”
– I Sverige ser vi att pojkar tenderar att ha högre självuppfattning i matematik än flickor, även när flickornas faktiska prestationer är lika bra eller bättre. Vi ser också att socioekonomisk status har stor påverkan på både självuppfattning, självtillit och prestationer, särskilt i friskolor, säger Yi Ding, forskare på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Skillnad mellan friskolor och kommunala skolor
Ett oväntat fynd i studien är att självuppfattning har starkare påverkan på matematikprestationer i friskolor, medan självtillit har större betydelse i kommunala skolor. Studien visar dessutom att elever med invandrarbakgrund har högre nivåer av både självuppfattning och självtillit i matematik, trots att deras prestationer generellt är lägre jämfört med infödda elevers resultat.
Avhandlingen bidrar också med viktig metodkunskap för internationella jämförelser. Yi Ding understryker att det är avgörande att validera jämförbarheten av självuppfattning och självtillit mellan olika länder och kulturer innan man generaliserar resultat.
– Om man inte kontrollerar för dessa skillnader riskerar man att jämföra äpplen med apelsiner, vilket kan leda till feltolkningar av resultaten, förklarar hon.
iktigt för lärare och föräldrar
Yi Ding betonar att både föräldrar och lärare har stort inflytande på hur elever ser på sin matematiska förmåga.
– Lärare kan utveckla differentierade undervisningsstrategier som tar hänsyn till elevers olika nivåer av självuppfattning och självtillit. Det är viktigt att skapa en stödjande och positiv inlärningsmiljö där elever får möjlighet att reflektera över sina framsteg i ämnet, säger Yi Ding.
För föräldrar är det värdefullt att veta att de kan bidra till att stärka barnens självuppfattning och självtillit. På policynivå menar Yi Ding att resultaten bör leda till utbildningsreformer som motverkar stereotyper och fördomar som kan påverka elevers självuppfattning negativt.
Stärka elevers självuppfattning
– Min förhoppning är att avhandlingen ska inspirera till vidare forskning som utmanar befintliga antaganden om hur vi mäter och jämför dessa faktorer mellan olika utbildningssystem. Men framför allt hoppas jag att resultaten kan bidra till att stärka elevers självuppfattning och självtillit, vilket har stor inverkan på både deras lärande och personliga utveckling, säger Yi Ding.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om.
