Fler tonåringar säger sig må riktigt bra – men de som mår dåligt skattar sina depressiva symtom betydligt högre än vad tidigare årgångar gjorde i samma ålder.
Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Studien, publicerad i Journal of Affective Disorders Reports, undersökte förändringar i hur unga tonåringar i Sverige skattar sina depressiva symtom över två decennier.
Forskarna jämförde två grupper av 13–16-åringar: en från 2004 och en från 2019–2020. Båda grupperna skattade sina depressiva symtom med hjälp av det internationellt etablerade självskattningsinstrumentet Children’s Depression Inventory (CDI).
Carl Wikberg, distriktssköterska och adjungerad universitetslektor i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Resultaten visar att den totala andelen ungdomar som rapporterar depressiva symtom var 21 procent i 2004-gruppen och 29 procent i 2019-2020-gruppen, vilket i sammanhanget inte klassas som någon större ökning.
Bättre mående – och sämre
Samtidigt syns en viktig förändring: Fler ungdomar än tidigare mår riktigt bra. Gruppen med mycket låga CDI-poäng, som tyder på god psykisk hälsa, var hela 33 procent i den senare gruppen mot 15 procent i den tidigare.
De som mår dåligt mår å andra sidan betydligt sämre. De ungdomar som rapporterar depressiva symtom 2019-2020 skattar sig högre på självnedvärderande och negativa tankar jämfört med de som skattade sig högt 2004.
– De som skattar sig högt vad gäller depressiva symtom i dag skattar sig betydligt högre än de individer som skattade sig högt tidigare. Vi ser också en ökning i vissa specifika områden, särskilt relaterade till självnedvärdering. Det är något som främst påverkar unga kvinnor, säger Carl Wikberg, distriktssköterska och adjungerad universitetslektor i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Både förtvivlan och hopp
CDI-skattningen mäter bland annat negativt humör, självkänsla, ineffektivitet och sociala problem. I 2019-2020-gruppen var det särskilt tre påståenden som stack ut och fick högre poäng hos de som mådde dåligt:
”Ingenting är roligt alls”
”Jag är dålig hela tiden”
”Jag kan aldrig bli lika bra som andra barn”
– Att vissa mår dåligt och ger uttryck för starkt självförakt kan väcka förtvivlan. Samtidigt är det väldigt hoppfullt att vi ser en större andel unga som skattar sig i den allra lägsta delen av skalan, vilket tyder på en förbättrad psykisk hälsa hos många. Det är alltså inte en enbart negativ trend, säger Carl Wikberg.
Fånga upp och stötta
Studien ger inga entydiga svar på varför dessa förändringar sker, men forskarna lyfter fram att förändringar i samhällsdiskursen kring psykisk ohälsa kan spela in. En mer öppen attityd till psykiska besvär och behandlingar kan påverka hur unga uttrycker sitt mående i självskattningar.
Samtidigt understryks vikten av att skolhälsovård och primärvård fångar upp de ungdomar som skattar sig högt på depressiva symtom. Med verktyg som CDI skapas möjligheter att identifiera och stötta de som behöver hjälp.
I studien ingick 617 ungdomar (13–16 år) från 2019-2020 inom ramen för ett större forskningsprojekt om depression. Jämförelsegruppen bestod av 80 ungdomar i samma ålder från 2004, som deltog i en validering av CDI i svensk kontext.
Studie: Self-assessed depressive symptoms in adolescents comparing two Swedish cohorts born 15 years apart, https://doi.org/10.1016/j.jadr.2025.100878
