Utbildningen i svenska skolor ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Regeringens och skolmyndigheternas arbete med att säkerställa detta har flera brister. Lärarna får därmed inte tillgång till bästa tillgängliga kunskap om hur de kan utforma undervisningen för att förbättra elevernas kunskapsresultat.
Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet ska stödja skolväsendet, bland annat genom att producera stöd- och fortbildningsmaterial och forskningssammanställningar. Myndigheternas stöd ska hjälpa skolan att uppnå skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Riksrevisionens granskning visar att myndigheternas arbete med att utarbeta stöd inte har skett med den systematik och transparens som är nödvändig. Det finns flera exempel på stödmaterial där enskilda medarbetares eller forskares bedömningar haft stor betydelse, eftersom myndigheterna inte har ställt krav på att all relevant forskning ska beaktas.
Svagt stöd för skolans vetenskapliga grund
Granskningen visar vidare att de forskare som anlitas inte får tillräckligt med tid för att göra heltäckande sammanställningar av forskningen, och många tackar nej till att samarbeta med Skolverket på grund av snäva tidsramar.
– Det är viktigt att skolmyndigheternas kunskapsstöd till skolpersonal utgår från sammanvägd forskning som det råder samsyn om. Myndigheterna måste se till att enskilda individers intressen eller uppfattningar inte får en omotiverat stor betydelse för stöden, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
– Många lärare förlitar sig på skolmyndigheterna. Bristerna i myndigheternas stöd kan i förlängningen påverka undervisningen, och leda till att elevernas kunskapsresultat inte blir så höga som de annars hade kunnat bli, säger Helena Holmlund, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning på området är en av orsakerna till att stödet till skolan är fragmentiserat och svårtillgängligt. Myndigheternas uppdrag överlappar delvis varandra, flera myndigheter publicerar stöd och det finns många olika format på flera myndigheters webbsidor. Lärare uppger att de inte vet vart de ska vända sig för att få stöd och vissa stöd är inte tillräckligt praktiknära för att lärare ska kunna använda dem i sitt arbete.
Granskningen visar även att det saknas en metod och en struktur på nationell nivå för att systematiskt samla in, pröva och dokumentera lärarprofessionens erfarenheter – det som kallas beprövad erfarenhet. Därför kan inte heller skolmyndigheterna beakta beprövad erfarenhet när de utarbetar sina kunskapsunderlag.
– Myndigheternas stöd bör vila på systematiskt framtagen kunskap som byggts upp över tid. Ett sådant stöd kan också hjälpa lärarna att förhålla sig till trender om hur utbildning och undervisning ska bedrivas, säger Helena Holmlund.
Skolinspektionen ska granska att utbildningen håller god kvalitet. Skolinspektionens kvalitetskriterier utgår dock framför allt från skolans styrdokument, och har inte förankrats i forskning med den systematik som krävs. I och med att kriterierna är starkt normerande kan det leda till att skolorna planerar sin undervisning utifrån faktorer som inte har koppling till hög måluppfyllelse för eleverna.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet. Den bör även se till att en lämplig aktör tar fram en struktur för att samla in beprövad erfarenhet.
Skolverket rekommenderas bland annat att utveckla sin process för att ta fram stöd till skolväsendet, så att den säkerställer att all relevant forskning beaktas och att forskningens trovärdighet får genomslag. Myndigheten behöver också se till att den har tillräcklig kompetens att arbeta med forskningsrelaterade frågor.
Skolforskningsinstitutet rekommenderas att på ett tydligare sätt lyfta fram forskning om undervisningens effekter på elevers kunskapsresultat.
