Digitala läromedel underlättar inlärningen, tycker många föräldrar.
Tvärtom, säger lärare.
Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att lärare och föräldrar har en motsatt uppfattning i många frågor vad gäller skärmar och digitala läromedel i skolan.
– I samhällsdebatten pratas det ofta om skolan, elever, föräldrar och lärare. Men allt för sällan får dessa grupper själva komma till tals. Mot bakgrund av ett samtal om skärmar i skolan som ofta är svartvitt vill vi med denna rapport bidra till en mer nyanserad bild och vidgad diskussion i dessa viktiga och komplexa frågor, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.
Motsatta uppfattningar
Fler föräldrar tycker att digitala läromedel jämfört med tryckta underlättar mer än de försvårar inlärningen för barnen, visar Internetstiftelsens rapport Barnen och internet. Mer än 3 av 10 föräldrar tycker att digitala läromedel främst underlättar och bara 1 av 10 tycker att de främst försvårar. Lärarna är däremot av den motsatta åsikten, där bara 1 av 10 tycker att digitala läromedel främst underlättar inlärning och 3 av 10 tycker att de främst försvårar.
Dessutom visar rapporten att det finns en stor skillnad i uppfattning om fördelningen mellan tryckta och digitala läromedel i skolan. Nästan dubbelt så många lärare, 6 av 10, som föräldrar, 3 av 10, anger att barnens läromedel främst är i tryckt format. Störst skillnad är det på gymnasienivå där varannan lärare svarar att läromedlen främst är tryckta, jämfört med var tionde förälder.
– De flesta föräldrar tycker att digitala läromedel väcker barnens lust att lära. De lyfter också möjligheten att individanpassa digitala läromedel, att kunna repetera vissa uppgifter och få kompletterande uppgifter anpassade efter barnets förutsättningar. Samtidigt känner många lärare att digitala läromedel försvårar inlärningen på grund av bland annat distraktioner och att eleverna upplevs ha svårare att ta till sig text i digitalt format, säger Jannike Tillå, kommunikationschef och internetexpert på Internetstiftelsen.
Barn mer positiva
Hälften av alla barn och unga ser främst fördelar med skärmar på lektionerna. Den fördel flest ser handlar om att det är lättare och snabbare att skriva och redigera och dessutom automatisk rättning.
– Barnen tycker att digitala läromedel är roligare och mer engagerande. De känner också att de kan arbeta mer självständigt, plugga var de vill och söka information själva istället för att fråga läraren, säger Jannike Tillå.
Men det är inte bara positiva tongångar från barnen. Den nackdel som flest barn upplever är att skärmarna innebär distraktioner.
– Man erkänner att det är svårt att låta bli att spela och surfa i smyg. Många barn nämner också fusk som något man brottas med, och även märker att andra fuskar vilket skapar orättvisa bedömningar, säger Jannike Tillå.
Källkritik viktigast
Nära 3 av 10 föräldrar saknar ett område inom digital kompetens i skolundervisningen. Källkritik, som är den viktigaste digitala kompetensen enligt föräldrarna, är också en av de kompetenser som flest föräldrar saknar i undervisningen för deras barn. Lärare tycker däremot att barnen framför allt saknar grundläggande teknik- och datorkunskap.
– Föräldrarna tycker också att barn behöver bli bättre på teknik och hur man rent praktiskt använder enheter och verktyg. Vi ser att aktuella ämnen som AI och promptning seglar upp. Dessutom anser man att skolan behöver lära barnen hur man känner igen och skyddar sig mot bedrägerier på nätet, säger Jannike Tillå.
Faktaruta
- Nästan dubbelt så många lärare (62%) som föräldrar (33%) svarar att barnens läromedel främst är i tryckt format. Lärarnas och föräldrarnas bild går mer isär ju äldre barnen blir och på gymnasienivå är det störst skillnad i deras svar.
- Tre gånger fler lärare anser att digitala läromedel främst försvårar (30%) än underlättar (11%). Uppemot hälften (46%) tror att de försvårar och underlättar i lika utsträckning.
- Nästan tre gånger fler lärare (30%) svarar att digitala läromedel främst försvårar inlärning jämfört med föräldrarna (12%).
- Dubbelt så många i åldern 12-19 år (69%) har använt ett AI-verktyg, jämfört med vuxna över 18 år (34%)
- Gymnasieungdomar är bättre på källkritik än befolkningen i stort när det kommer till att dubbelkolla mot andra källor och att kolla upp källan/avsändaren
- 2 av 3 föräldrar ser lika många fördelar som nackdelar med skärmtid för sitt barn
- Nära var fjärde förälder ser främst nackdelar med skärmtid för sitt barn
- Var tredje förälder bråkar med sitt om skärmtid
- 7 av 10 barn använder skärm i sängen innan de ska sova
- 4 av 10 barn läser en fysisk bok i sängen innan de ska sova
- En tredjedel av flickor 12-19 år jämför sig ofta utseendemässigt med andra på sociala medier och känner sig därför mindre attraktiva
- De rikstäckande nyhetsmedier som störst andel 12-19-åringar följer på sociala medier är Aftonbladet (27 procent), följt av SVT Nyheter (21 procent), Expressen (18 procent) och TV 4 Nyheter (17 procent)
