Kliande eksem, kräkningar, astmasymtom eller anafylaxi.
Det är några symptom som kan uppstå när en matallergisk individ får i sig ett allergen som den inte tål.
Uppskattningsvis är ca 15 % av Sveriges befolkning överkänsliga (inkl. allergiska) mot något livsmedel. Och reaktioner händer. Enligt en rapport från Socialstyrelsen behövde 24 000 individer uppsöka vård för behandling av matallergiska reaktioner under 2021. Det är en fördubbling jämfört med år 2011. Den vanligaste gruppen att behöva uppsöka vård för matallergiska reaktioner är barn mellan 0-2 år.
I europeisk märkningslagstiftning (EG 1169/2011) framgår att allergener ska märkas och framhävas för förpackade livsmedel. För oförpackade livsmedel ska information kunna ges om allergeninnehåll. Trots det, visar en rapport från Livsmedelsverket att var fjärde restaurang och café lämnar felaktig information om allergena ingredienser. De allergener som brister mest i storhushåll är information om senap och selleri. Men även mjölk, ägg och gluten kunde flertalet brister hittas inom.
I en undersökning utförd på uppdrag av Astma och allergiförbundet år 2021 angavs att 25 % av allergiska barn har drabbats av minst en allergisk reaktion de senaste 3 åren efter att ha ätit/druckit på restaurang eller café. 4 % av de allergiska barnen uppgavs också ha drabbats av anafylaxi eller astmasymtom efter att ha ätit mat i sin förskola/skola de senaste 3 åren. Inkluderas även mindre allvarliga allergiska symptom under skolmåltider är siffran upp emot 55 %.
Den senaste månaden har några fall fått medial uppmärksamhet. Bland annat en elev i Gävle som behövde akutvård. I offentliga handlingar framgår att detta skedde efter att eleven blivit uppmanad att hämta nudlar i ordinarie matservering. Detta trots sin kända veteallergi. I Malmö har det skrivits om tre separata fall där förskolebarn akut fått uppsöka vård till följd av bristande allergenrutiner på förskolorna. I ett av fallen hade ett mjölkallergiskt barnen i stället serverats glutenfria pannkakor.
Barn mellan 0-2 år är den vanligaste gruppen att uppsöka vård för matallergiska reaktioner.
Men det är inte bara caféer, restauranger och skolor som brottas med bristande allergenhantering. Livsmedelsverket visar i ett publicerat PM (2023) att mjölk är den vanligaste allergenen att orsaka oväntade allergiska reaktioner. De vanligaste förpackade livsmedelsgrupperna att orsaka oväntade allergiska reaktioner är choklad/ godis, sammansatta köttprodukter, färdigrätter och bageriprodukter. I ett kontrollprojekt utfört 2015 av SLV framkom att odeklarerad mjölk påvisades i 12 % av de testade produktkategorierna.
Vid uppföljningen några år senare var allergimärkningen något förbättrad. Allergena risker i livsmedel var år 2022 den vanligaste orsaken till RASFF-utskick i Sverige.
Statistiken visar på bristande efterlevnad av lagkrav. Men det tyder också på att allergenhantering är en komplex och svår fråga. Det är mycket som kan brista i livsmedelshanteringen vilket kan utsätta den allergiska individen för risker. Det är av vikt genom hela livsmedelskedjan att det finns rutiner och tillräcklig kontroll av kontaminationsrisker och information. Till exempel genom lämpliga lokaler, rengjord utrustning, förståelse av lagstiftningen, kontroll av att information är korrekt samt tillräcklig utbildning av personal.
Det är livsviktigt att alla allergiska konsumenter får rätt information om sin måltid. Varje måltid.
