Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar.
Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet.
Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.
Jenny Bergström säger att goda kunskaper i engelska är viktigt för både arbetsliv och studier i Sverige. Ii kursplanerna för engelskämnet beskriver Skolverket engelska som ett språk som omger oss i vardagen och som används inom domäner så som politik, utbildning och ekonomi.
– Skolverket skriver också att kunskaper i engelska ökar ”individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv”, säger Jenny Bergström och tillägger:
– Engelska är med andra ord ett mycket viktigt ämne för elever inte bara i skolan utan också i deras framtida liv i det svenska samhället.
Jenny Bergström vid Umeå universitet.
Observationer och intervjuer
Jenny Bergströms avhandling fokuserar på engelskundervisningen vid Språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet och kastar nytt ljus på en verksamhet som ofta präglas av ett starkt fokus på inlärning i svenska.
Under ett läsår observerade Jenny lektioner och intervjuade elever och personal vid två olika skolor. Avhandlingen berör makt, spänningar mellan svenska och engelska, språkideologier och språkhierarkier samt användandet av elevers språkliga resurser i undervisningen.
Språkintroduktion är ett individuellt övergångsprogram för nyanlända ungdomar. De primära målen är att öka elevers kunskaper i svenska samt stärka övergången till gymnasieskolans nationella program, annan utbildning och/eller arbete.
– Avhandlingens resultat visar att trots att engelska är ett viktigt ämne för Språkintroduktions elever placeras det ofta i periferin av skolorganisationen. Engelska blir osynligt och saknar ofta både status och resurser.
– En anledning till detta kan vara att engelskämnet inte kan integreras in i ett av de övergripande målen – inlärningen av svenska. Engelskämnets syfte är främst inlärning av just engelska. Den relativt ensidiga inriktningen mot inlärning av svenska gör att engelskan har låg prioritet vid Språkintroduktion och att vikten av ett godkänt betyg i engelska ytterst sällan diskuteras med eleverna.
Var tredje elev har ett annat förstaspråk än svenska
Avhandlingens resultat visar också att andrafiering av språkintroduktionselever påverkar deras tillgång till likvärdig utbildning inom ämnet engelska. Dessutom skapar ökad individualisering fler utmaningar än möjligheter inom engelskundervisningen.
Avslutningsvis säger Jenny Bergström att i dagens svenska skola har ungefär var tredje elev ett annat förstaspråk än svenska.
– Denna heterogenitet påverkar alla ämnen i skolan vilket skapar både möjligheter och utmaningar och ställer nya krav på undervisningspraktiker. Engelsklärare inom hela utbildningssystemet behöver ökad kunskap kring de skiftande behov som finns hos elever inom ämnet engelska i dagens skola.
