I skoldebatten påstår många att friskolorna är överkompenserade.
En ny rapport från Friskolornas riksförbund visar på motsatsen: de elever som väljer en friskola får betydligt lägre skolpeng än de som går i kommunala skolor.
Skolminister Lotta Edholm sa i Sveriges Radios lördagsintervju i juni att ”det ska bli mindre pengar till friskolor då det kommunala skolväsendet har kostnader friskoleväsendet inte har”.
Kommunerna har uppgifter som friskolorna inte har. Men som Friskolornas riksförbund visar i rapporten Är friskolorna överkompenserade?ersätts de kommunala skolorna redan i dag för det. Friskolornas elever missgynnas med i snitt 17 000 kronor lägre skolpeng än kommunens elever.
– Skolminister Lotta Edholm har aviserat en skolpengsutredning. Det är välkommet, men synd att hon föregripit utredningens slutsatser. Vår rapport visar att det i själva verket är friskolornas elever som missgynnas. De får visserligen, enligt skolforskningen, ofta en bättre utbildning. Men drabbas ändå av orättvisa ekonomiska villkor, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Kommunernas skolpengsbeslut är svårgenomträngliga.
– Bland de 32 kommuner som jag granskat är det bara 2 som redovisar sina skolpengsberäkningar transparent. Det strider mot lagen. Dessutom behandlas friskolornas elever inte likvärdigt, vilket också är i strid med lagen. Kommunerna måste bli bättre så att vi får ett skolpengssystem som är rättvist och beräkningar som är lätta att följa för föräldrar, elever och andra medborgare, säger Mikaela Valtersson, rapportförfattare och tidigare ordförande i Friskolornas riksförbund.
Slutsatserna i studien är följande:
- Kommunerna lägger i genomsnitt 16 949 kronor mer per elev och år på en elev som valt en kommunal skola än på den som valt en friskola. Detta med hänsyn till statsbidrag (som både kommunala och fristående skolor kan söka) och strukturbidrag (som viktas utifrån socioekonomiska förutsättningar).
- Justerat för elevsammansättning (elever på kommunala skolor har oftare föräldrar utan eftergymnasial utbildning) och kommunernas bredare uppdrag (vad gäller exempelvis ansvar att säkra skolplatser för alla) återstår cirka 11 000 kronors skillnad per elev och år.
Skillnaden förklaras av att kommunala kostnader tas bort innan skolpengen beräknas. Det handlar till exempel om kostnader för lokaler, IT, HR, elevenkäter och fortbildning. Dessa kostnadsförs centralt och kommunala skolor får del av resurserna utanför skolpengen, medan de fristående skolorna måste rymma alla kostnader inom skolpengen.
– Vi välkomnar en statlig utredning som kan svara på hur beräkningen av skolpengen ska bli transparent och säkerställa att skolpengen beräknas i enlighet med de lagar som riksdagen har stiftat. Friskolornas elever har rätt att få en likvärdig skolpeng, säger Ulla Hamilton.
