Satsningar för att fler elever och vuxna ska lära sig svenska

I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå flera satsningar för att lägga om integrationspolitiken.

Regeringen föreslår breda insatser med språkinsatser för barn och personal i förskola, skola, fritids och äldreomsorg.

För att bättre kunna följa utvecklingen föreslås medel avsättas för att utveckla och genomföra en mer ändamålsenlig uppföljning av integrationen.

Att kunna tala, förstå, läsa och skriva på svenska är centralt för att barn ska lyckas i skolan och för att vuxna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I dag presenterar regeringen satsningar på integrationsområdet om 196 miljoner kronor.

Försöksverksamhet med intensivträning i svenska språket

För att lyckas i skolan behövs goda kunskaper i det svenska språket. I PISA är andelen lågpresterande elever i läsförståelse dubbelt så hög bland de elever som är andra generationens invandrare. Motsvarande bild ger PIRLS som mäter 10-åringars läsförståelse. För de elever som växer upp i områden där utanförskapet är stort och har föräldrar som inte har svenska som modersmål kan skolan vara en av få platser där de regelbundet möter det svenska språket. Därför avser regeringen att införa en ny försöksverksamhet med språkstärkande insatser under tre år för elever som har behov av intensivträning i svenska språket. I Hammarkullen i Göteborgs kommun har det sedan några år tillbaka bedrivits språkstärkande lovskola för elever i lågstadiet med omvittnat goda resultat. För 2025 föreslår regeringen en satsning på 100 miljoner kronor för försöksverksamheten och beräknar samma summa för 2026 och 2027.

– Barn som inte kan prata, läsa eller skriva på svenska halkar efter i skolan. Regeringens satsningar är viktiga för att få fler att lära sig svenska och bli en del av samhället, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Särskild språksatsning på fritidshemmet

Nästan en fjärdedel av de 15-åringar som genomförde den internationella undersökningen PISA 2022 nådde inte upp till den nivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande.

Det finns stora möjligheter för fritidshemmet att bidra till att stärka elevers språkutveckling. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.

Satsningen skulle exempelvis kunna innebära stödmaterial eller utbildningsinsatser för fritidshemmets personal.

Språk- och integrationsinsatser för utrikes födda som är hemma med barn

För att förbättra nyanländas möjligheter att lära sig svenska avser regeringen att i budgetpropositionen för 2025 föreslå 31 miljoner kronor till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med barn.

Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Det kan i stor utsträckning förklaras av att de tar ett större ansvar för omsorgen av barn. Eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser. Regeringen avser därför att i budgetpropositionen för 2025 föreslå 31 miljoner kronor till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för nyanlända och andra utrikes födda kvinnor.

Utöver ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet kan satsningen bidra till ett ökat deltagande i förskolan för barn till utrikes födda, vilket ger förbättrade möjligheter till lyckad integration även för barnen.

– Utrikes födda kvinnor har av flera anledningar svårare att komma in på svensk arbetsmarknad. För att den här gruppens integrationsresa inte ska ta stopp behövs riktade insatser som bland annat språkträning och yrkesvägledning, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Utrikes föddas kunskaper i svenska ska kartläggas

Det saknas idag tillförlitlig information om hur väl utrikes födda talar och förstår svenska. Regeringen vill förbättra uppföljningen av utrikes föddas språkkunskaper i svenska språket och avser därför att i budgetpropositionen för 2025 föreslå 4 miljoner kronor för uppföljning av hörförståelse och muntlig förmåga i svenska språket, samt uppföljning av läsförståelse bland utrikes födda i Sverige.

Kraven på ökade kunskaper i svenska tydliggörs bland annat i regeringens nya integrationsmål. Uppgifter om utrikes föddas kunskaper i svenska, såväl läsförståelse som hörförståelse och muntlig förmåga, är därmed viktigt för att åstadkomma en förbättrad uppföljning av integrationen och en ökad träffsäkerhet i de insatser som erbjuds.

– I dag saknas tillräckligt med information om utrikes föddas svenskkunskaper. Genom att bättre följa upp språkkunskaperna kan vi öka träffsäkerheten i de integrationsinsatser som erbjuds, säger Magnus Jacobsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Stärkt arbete mot hedersnormer som begränsar individens sexuella självbestämmande

Regeringen avser att stärka arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) med fokus på områden där utanförskapet är stort. Regeringen avser att föreslå att 12 miljoner avsätts för 2025.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter innebär bland annat att alla ska ha rätt att fritt välja om, när och med vem de vill ha en relation eller gifta sig med, att välja om man vill ha barn och även när och hur många. Alla har rätt till kroppslig integritet och sitt privatliv samt sin sexuella läggning och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering. Alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Det är rättigheter och grundläggande värderingar som det svenska samhället bygger på.

I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå att 12 miljoner avsätts för ändamålet. För 2026 och 2027 beräknas 12 miljoner per år avsättas till ändamålet.

– Hedersrelaterat våld och förtryck begränsar människors frihet och livsmöjligheter. Regeringen stärker nu arbetet i områden där utanförskapet är stort. Vi ska inte kompromissa om jämställdhet och samhällets grundläggande värderingar, säger Michael Rubbestad, jämställdhetspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Anställda i välfärden ska få språkträning

Bristande kunskaper i svenska språket hos personal i äldreomsorgen har uppmärksammats både i tillsyn och av statliga utredningar. Även inom förskolan finns personal som inte behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att utveckla barnens språk. Förslaget om språkträning inom välfärden är en fortsättning på den satsning för anställda inom äldreomsorgen och förskolan som inleddes under 2021 och som utökades 2022. Regeringen föreslår 40 miljoner kronor 2025 som ska finansiera insatser för språkträning. Satsningen planeras pågå till och med 2026.