För att klara kompetensförsörjningen i framtidens Fyrbodal behövs fler invånare med högskoleutbildning.
Men hur inspirerar och underlättar man för fler att ta steget?
Slutkonferensen för projektet Ökad högskoleövergång bjöd på kunskap, konkreta verktyg och inspiration för ett hundratal deltagare.
Flera kommuner i Fyrbodal brottas med kompetensbrist inom vissa yrken och branscher. Samma utmaningar finns i flera andra delar av Sverige. Högskolor och universitet har under flera år arbetat för att bredda rekryteringen till högre studier men den sociala snedrekryteringen kvarstår.
– Vi vet att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens studie- och yrkesval i stor utsträckning. Vi vet också att tidiga insatser för att bredda barns tankar om yrkesval är viktiga, konstaterade Ellen Ellfolk Kenttä, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Hela skolsystemet behöver samverka
– Hela utbildningsresan hänger ihop. Fler ungdomar behöver klara grundskolan för att komma in på gymnasiet och i nästa steg kunna ta sig vidare till högskolestudier. Här behöver hela skolsystemet samarbeta bredare än vad som görs idag, sade Ellen.
För ungdomar som inte har nått framgång i grundskolan och på gymnasiet kan studier på komvux och folkhögskolor ha en avgörande roll. Att i vuxen ålder kunna bygga på sina kunskaper och skaffa högskolebehörighet är viktigt. En av presentatörerna, Gustav Fridolin, lyfte fram folkhögskolans roll.
– Studie- och yrkesvägledning är ett viktigt inslag även på folkhögskolor. Det kan vara ett stort steg att börja på folkhögskola och man kanske inte ser sig själv som en ”läsande person”. Där kan vi stötta våra deltagare på olika sätt så de upptäcker nya sidor av sig själva, sade Gustav Fridolin, folkhögskollärare och doktorand på Göteborgs universitet.
Läsintresset minskar
Han betonade också vikten av att barn i tidig ålder får träna på läsning.
– Vi ser att läskunnandet och läsintresset minskar kraftigt i grundskolan. I undersökningar som 2018 genomfördes bland niondeklassare i Sverige uppgav 6 av 10 ungdomar att de bara läser om de måste. Det är oroväckande med tanke på att läsning ökar koncentrationen och är det lättaste sättet att utöka ordförrådet, sade Gustav.
En av Sveriges mest kunniga personer inom studie- och yrkesvägledning, Mikaela Zelmerlööv, var också på plats. Hon är undervisningsråd på Skolverket med ansvar för studie- och yrkesvägledning. Hon presenterade lärdomar från forskning och utredningar som visar vad som fungerar i praktiken.
– Det räcker inte att ha några få eldsjälar inom studie- och yrkesvägledning. För att få genomslag för det här arbetet måste hela styrningskedjan vara engagerad och det systematiska kvalitetsarbetet behöver vara på plats, påpekade Mikaela Zelmerlööv.
Vägledning ger effekt
I projektet Ökad högskoleövergång har Fyrbodals kommuner och Högskolan Väst satsat tillsammans för att inspirera och underlätta för fler att studera på högskola eller universitet. Foto: Kent Eng
– Vi vet med säkerhet att studie- och yrkesvägledning har effekt. Den främjar meningsfullhet och ökar elevernas inre motivation. Den är viktig för alla, men framförallt för nyanlända och elever som behöver särskilt stöd.
Programmet omfattade många fler intressanta presentationer av representanter från bland annat Malmö universitet, Hälsinglands utbildningsförbund, Näktergalen och forskare på Högskolan Väst.
Reflektioner från deltagare
– Sedan hösten 2022 har vi på Dalslands folkhögskola flera deltagare som valt att ansluta till HögskoleVux på Campus Dalsland. Det är en bra brygga till högre studier. Här kan de steg för steg bygga upp sina ”akademiska förmågor”.
Kaisa Nilsson, lärare på Dalslands folkhögskola i Färgelanda
– Det finns ett sug hos barn att få veta mer om yrken och hur man tar sig dit. Det märkte vi tydligt när elever i åk 1-6 fick möta yrkesambassadörer från olika yrken och branscher i digitala möten. Vi fick också mycket positiv respons på Framtidsmässan där sjätteklassare inspirerades av gymnasieelever.
Anja Sonerud, projektledare i Strömstads kommun
– Vi behöver vara fler som jobbar med studie- och yrkesvägledning på gymnasiet. Hela skolan bör engagera sig och lärare behöver få rätt förutsättningar för att arbeta med de här frågorna. Föräldrarnas roll är jätteviktig – de påverkar ungdomarnas val i hög grad – så vi behöver även ha kontakt med dem.
Nina Grönlund, Nathalie Määttä och Marie Alverbratt, studie- och yrkesvägledare på Kunskapsförbundet Väst, Trollhättan
