En genomsnittlig skolledare tjänar idag 56 700 kronor i Sverige.
Det är nära 30 000 kronor mindre än en ekonomichef, och cirka 15 000 kronor mindre än en teknisk chef.
Men hur mycket skolledarna får i lön kan skilja sig upp till 10 000 kronor i månaden beroende på var i landet de jobbar. Det visar en ny undersökning från Sveriges Skolledare, där över 8 000 skolledare svarat på frågor om lön och villkor.
– Rektorer är inte bara ansvariga för barnens och elevernas måluppfyllelse och trygghet, utan de agerar även som ekonomichef, teknisk chef, personalchef och marknadschef. Lönen måste spegla komplexiteten och det stora ansvaret i uppdraget, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare.
Matz Nilsson & Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande. Foto: Tomas Bergqvist
En genomsnittlig skolledare tjänar idag 56 700 kronor i månaden. Det är nära 30 000 kronor mindre än en genomsnittlig ekonomichef, och cirka 15 000 kronor mindre än en genomsnittlig teknisk chef. Lägst är lönen på Gotland där en skolledare i snitt tjänar 51 800 kronor i månaden. De högsta lönerna hittas i Stockholm där en genomsnittlig skolledare tjänar 10 000 kronor mer – 61 700 kronor i månaden. Allt enligt ny statistik från Sveriges Skolledare där över 8 000 skolledare svarat på frågor om lön och villkor.
Täta rektorsbyten drabbar barnens trygghet och utveckling
Sverige har den högsta omsättningstakten på skolledartjänster i hela OECD. En ny rapport från Skolverket visar att tre av tio grundskolor har haft tre eller fler olika rektorer under de senaste fem åren.
Sveriges Skolledares undersökning visar att fler än var fjärde biträdande rektor tjänar samma eller mindre än de högst betalda lärarna på skolan. Det kan utgöra ett hinder för en skicklig lärare att söka sig till en skolledartjänster. Det bidrar också, tillsammans med arbetsmiljön och den dubbla styrningen där staten sätter målen och huvudmannen budget, till att skolledare byter jobb oftare.
– Fyra av fem skolledare har slutat efter fem år. Det säger sig självt att lärare inte vill stanna på en skola med täta rektorsbyten, och dessutom blir möjligheterna att ta tag i trygghetsproblem på skolan svårare när rektorsruljangsen är hög, säger Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledare.
