[DEBATT] I midsommartider tänker jag extra på den svenska kulturens förfall. Mångkultur. Ett ord som för många signalerar tolerans, öppenhet och framtidstro, men i praktiken har det blivit ett politiskt verktyg för att radera den svenska kulturen.
Inte genom tillfälligheter utan genom medvetna beslut från de som styrt Sverige i decennier.
Det här är inte något som ”bara blev så”. Det är en politisk agenda – genomförd utan förankring hos folket.
Vad är kultur och varför är den livsviktig?
Elena Malmefeldt, debattör
Kultur är inte pynt. Det är inte något vi dekorerar samhället med för att det ska se fint ut i internationella sammanhang. Kultur är ett samhälles själ. Det är den osynliga väven som binder människor samman över generationer, över klassgränser, över livserfarenheter.
Kultur är inte bara folkdräkt, dans eller högtider – även om de är viktiga symboler. Det är språk och värderingar. Det finns oskrivna regler. Det är vad vi anser är rätt och fel, hur vi behandlar varandra, hur vi uppfostrar våra barn, vad vi skrattar åt, vad vi firar och vad vi sörjer tillsammans. Kultur skapar samhörighet.
Det är kulturen som gör att du kan gå in i ett rum med främlingar och ändå känna dig hemma.
Det är den som gör att du kan se någon lida och känna ett moraliskt ansvar att agera, även om du aldrig träffat personen förut.
Utan kultur finns inget vi. Utan kultur finns bara parallella grupper, parallella lagar, parallella lojaliteter, och just det har hänt i Sverige – inte av misstag, utan av medvetna beslut. Makthavare har aktivt förminskat, monterat ned och till slut börjat förneka att en svensk kultur ens existerar. Man har talat om mångkultur – men aldrig om vad som ska förena oss, vad som binder oss samman.
Resultatet?
Vi är inte längre ett sammanhållet land – utan en plats där människor lever sida vid sida utan gemensam grund. En plats där lojaliteten till Sverige blir sekundär, eftersom ingen vet vad Sverige längre står för.
Kultur är inte ett hinder för mångfald. Kultur är det som gör mångfald möjlig – utan att skapa kaos, men bara om den är tydlig, stark och självsäker. När Sverige slutar erbjuda sin egen kultur, slutar vi också att vara Sverige.
Svensk kultur: Utraderad med politiskt stöd
Under förevändningen om öppenhet har svenska politiker – från höger till vänster – systematiskt monterat ner svensk kultur:
- Traditioner har tystats ned.
- Flaggan har blivit en symbol att skämmas för.
- Kyrkan marginaliseras – medan moskéer byggs ut.
- Skolbarn får lära sig att kön inte finns – men inte vad midsommar är.
Politiken har inte bara tillåtit detta – den har lett det.
Svenska makthavare har valt att ersätta kultur med tomrum, i tron att detta skapar mångfald. Men tomrum fylls alltid – av någon annan. I Sverige har det blivit en aggressiv värdekultur med starka religiösa och ideologiska uttryck.
Islamisering – en följd av kulturens tillbakadragande
I tomrummet efter svensk kultur har islamistiska strukturer vuxit sig starka:
- Sharia-liknande normer styr i vissa områden.
- Kvinnor lever under social kontroll.
- Imamer predikar hedersnormer utan rättslig konsekvens.
- Muslimska friskolor undervisar könssegregerat.
- Barn tappar svenskan som förstaspråk.
Det här är inte mångkultur. Det är parallellsamhällen, där svensk lag och värdegrund inte längre gäller. Och allt detta har skett medan politiken sett på – eller i värsta fall, aktivt understött utvecklingen.
Ett samhälle utan kultur blir en krigszon av värderingar
Sverige är idag inte bara splittrat – det är värderingsmässigt förvirrat. Vad är rätt? Vad är svenskt? Vad är vår skyldighet gentemot varandra? Ingen vet längre. Och det är precis så makten vill ha det, för när samhället splittras i detaljfrågor, kan man genomföra den stora förändringen utan motstånd.
Vi ser nu konsekvenserna:
- Parallellsamhällen som präglas av våld.
- En tillit mellan människor som slitits sönder.
- Ett kontrollsamhälle som rättfärdigas av den otrygghet politiken själv har skapat.
- En välfärd som monterats ned – steg för steg.
- Kvar står ett land i djup kris. Varför?
Varför skulle våra makthavare vilja bryta ner allt det svenska?
- Varför har inga investeringar skett i vårdplatser, skola, trygghet – trots en växande befolkning?
- Varför får moskéer miljonstöd, medan våra äldre vanvårdas?
- Varför pratar man mer om att ”blanda befolkningen” än att bygga upp det som förenar?
Det spelar ingen roll om makten är blå eller röd. Båda har följt samma kurs – en kulturupplösning utan folkets godkännande.
Mångkultur utan värdkultur är kolonisering
Mångkultur kan bara fungera där det finns en stark, tydlig och trygg värdkultur att relatera till.
När värdkulturen är självklar – då kan människor mötas i respekt och samspel, men Sverige har valt att inte försvara sin egen kultur och i detta vakuum ser vi nu hur andra kulturer tar över – inte genom integration, utan genom dominans. Vi ser det i skolor, i rättsväsendet, i stadsbilden. Vi ser det i språket, i normerna, i tystnaden – när människor inte längre vågar säga ifrån.
Det här är inte ett tecken på öppenhet. Det är inte ett bevis på tolerans. Det är ett exempel på modern kolonisering och kolonisering betyder inte bara att främmande makt tar mark – det betyder att en kultur, ett normsystem, ett sätt att leva, tar över utrymmet från en annan, inte genom vapen – utan genom idéer, dominans och politiska beslut.
Det är inte invandrarnas fel. Det är våra makthavares ansvar, de som monterat ned svensk kultur, raderat traditioner och skapat ett tomrum har något annat snabbt tagit plats och när inget längre är självklart, när inget längre försvaras, då förlorar vi vår identitet. Då har vi slutat vara ett värdland för då är Sverige koloniserat.
Sverige är inte ett projekt – det är vårt hem
Sverige är inte ett experiment. Inte ett projekt för ideologisk omstöpning där gränser, värderingar och historia suddas ut för att passa en känslomässig mall. Sverige är ett hem. En boplats för de som älskar det och som väljer att delta i det samhälle som bär upp vår gemensamma värdegrund.
Integration kan aldrig börja med att Sverige böjer sig bakåt för att passa in i andras kulturer.
Sverige ska inte integreras in i andra kulturer
Sverige ska erbjuda sin egen kultur – med stolthet. Sverige ska erbjuda sina värderingar, sin moral, sin rättstradition och sin respekt för individens frihet. Det är startpunkten för verklig integration.
Att tro att integration handlar om att vi alla ska anpassa oss till varje kultur som vandrar in – annars är vi ”rasister” – är inte öppenhet. Det är gränslöshet utan riktning och det skapar splittring, inte samhörighet.
Ett samhälle kan inte byggas utan gränser, inte utan förväntningar, krav och ansvar. Sverige agerar som ett välfärdssamhälle och det kräver att vi har en gemensam grund att stå på och att alla bidrar.
Nu är det dags att vi tar det hemmet tillbaka, inte från människor – utan från den politik som har svikit oss. Det är dags att resa oss, stå upp, och säga: Sverige är värt att försvara. Vår kultur är värd att bevara. Vår framtid är värd att ta ansvar för.
Av Elena Malmefeldt
