Ny bok utvärderar digitaliseringen i skolan och levererar fem konkreta tips

Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies.

Teresa Cerratto Pargman

I 14 kapitel vill redaktörer och författare lyfta debatten från att handla om de digitala plattformarna som ett separat verktyg till deras plats i hela skolsystemet och undervisningens vardag.

Boken kan sammanfattas i fem konkreta tips för politiker och skolledare:

1. Förstå lärarens vardag och hur digital teknik passar in

Mycket av litteraturen och många av studierna kring digitaliseringen av skolan behandlar digitala verktyg och deras möjligheter som ett separat projekt, utan att ta hänsyn till den undervisningsvardag som råder. Entusiaster pekar ofta på nya pedagogiska möjligheter, medan de utvärderingar som gjorts av svenska utrullningar av så kallade 1:1-försök – en enhet per elev – visar dels att man gravt underskattar den tid som lärare ägnar åt själva tekniken (handhavande, enklare support etc) och som måste tas från traditionell undervisning, men också på besvikelse hos lärare som upplever att högflyende visioner om vad den nya tekniken ska åstadkomma inte infriats. Tekniken i sig åstadkommer mycket lite förändring. Det krävs bestämt syfte och tydlig planering för hur tekniken ska hanteras, anpassas, och användas.

2. Digital teknik kan underlätta nya lärandeaktiviteter

En fallstudie av elever som fått designa ett eget virtuellt museum visar att projektet främjade såväl flera olika aspekter av digital kompetens som kritiskt tänkande och avancerade resonemang. Ytterligare exempel finns i boken: poängen är att undervisning med hjälp av digitala verktyg kan skapa helt nya inlärningsprocesser hos elever, men det är ingenting som kommer automatiskt. De etablerade undervisningspraktiker som finns i skolan idag förändras när nya arbetssätt, kompetenser, roller, processer och strukturer utvecklas och driver fram den digitala och kompetenta skolan.

3. Verktyg som inte är tänkta för undervisning kan skapa nya möjligheter för lärandet

Digitala plattformar som inte i första hand är tänkta för undervisning kan fungera utmärkt för att engagera elever. Flera exempel finns i boken, bland annat ett projekt där lärare använt sig av Pokemon GO för att skapa övningar i matematik. Det finns stora möjligheter att skapa arenor som är hybrider mellan undervisning och nöje.

4. Ta hänsyn till värderingar

Författarna menar att alltför lite uppmärksamhet ägnas åt att diskutera de värderingar som ligger bakom de verktyg, plattformar och policies som rullas ut i samband med digitalisering i skolan. Det kan gälla allt från enkla exempel som länkar till en video på internet som eleverna ska titta på, men som föregås av reklam som skolan saknar möjlighet att kontrollera, till mera subtila värderingar som reproduceras i policies och i undervisningsmaterial. Utveckling och design av digital teknik för skolan behöver därför också spegla skolans/läroplanens värderingar.

5. Vi behöver bättre utvärderingar

Författarna menar att det finns ett stort behov av att hitta metoder för att i större skala utvärdera hur digital teknik egentligen används i utbildningsmiljön och vilka konsekvenser den för med sig. Idag rullas digitala verktyg ofta ut under ett paraply av förhoppningar och ambitioner utan att vi på förhand har enats om hur effekterna ska mätas.