Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn.
Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen infördes 1980 för att skydda nivån på föräldrarnas föräldrapenning när de fick barn i snabb följd. En ny studie från Stockholms universitet utvärderar reformens hälsokonsekvenser. Forskarnas slutsats är att reformen under de sex år som den var i kraft, genom att oavsiktligt uppmuntra par att skaffa ett barn till inom 24 månader, ledde till en 26-procentig ökning av andelen för tidigt födda barn.
– Det här är övertygande resultat med tanke på att när man ökade antalet månader till 30 minskade antalet för tidigt födda barn med 11 procent under de följande åren. De här ändringarna gäller än idag, säger Enrico Debiasi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms Universitet.
De flesta föräldrar i Sverige får cirka 80 procent av sin lön i föräldrapenning. Men på grund av en tidigare oavlönad ledighetsperiod eller en övergång till deltidsarbete kan föräldrar som redan har ett barn få lägre ersättning när de får ett barn till. En situation som är mycket vanlig för svenska kvinnor efter en period av föräldraledighet, konstaterar Enrico Debiasi.
Snabbhetspremien infördes för att minska risken för lägre ersättning för föräldrar som får barn i snabb följd efter varandra. Reformen innebar att föräldraledighetsförmånerna för dem med barn födda med upp till 24 månaders mellanrum beräknades enligt den inkomst som föräldrarna hade innan det första barnet föddes.
– Reformen gjordes med goda ambitioner och erbjöd viktiga fördelar men man förutsåg inte att föräldrar skulle förkorta tiden mellan två barnafödslar, vilket är förknippat med negativa hälsokonsekvenser för både modern och barnet, säger Sol Juárez, docent och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms Universitet.
Foto: Halfpoint S.R.O./Mostphotos
Reformen uppmuntrade även kvinnor att skjuta upp barnafödandet för att skydda sin inkomst, samtidigt som de fortfarande kunde få önskat antal barn, tillägger Helena Honkaniemi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
– Det ledde till en högre andel kvinnor som fick flera barn i hög ålder, vilket också är en riskfaktor när det gäller ett flertal negativa reproduktiva hälsoproblem, säger hon.
Sammantaget är den här nya studien ett utmärkt exempel på de konsekvenser som kan uppstå om man inte tar hänsyn till hälsoaspekter när man utformar familjepolitiken, enligt Sol Juárez.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
