Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som ska hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot personal i sociala medier och på mail.
–Det ska hjälpa skolor i deras arbete med att etablera en bra digital arbetsmiljö i samspelet mellan skola och tredje part, säger Rebecka Cowen Forssell, forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, som länge forskat om nätmobbning och digitala aggressioner.
Med tredje part avses här föräldrar, vårdnadshavare, elever eller allmänhet. I takt med att samhället blir mer digitaliserat ökar förekomsten av digitala aggressioner, det vill säga allt från ohövlighet till explicita hot. Påhoppen kan föranledas av missnöje med ett beslut som skolan tagit, ett betyg eller något annat man inte tycker fungerar i skolan. Rebecka Cowen Forssell och hennes kollegor har undersökt hur man kan förebygga och hantera sådana situationer i skolan.
–Det har saknats kunskap som beaktar den professionella och organisatoriska kontexten, säger Rebecka Cowen Forssell.
Med verktygslådan vill Rebecka Cowen Forssell och henne forskarkollegor bygga upp en kapacitet i skolan för att hantera problematiken och integrera den i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Genom intervjuer definierades problemen
Forskarna började med att intervjua lärare och rektorer för att identifiera vad som utgör digitala aggressioner i skolan. Mot bakgrund av resultatet utvecklades berättelser som forskarna använde som diskussionsunderlag i fokusgrupper med vårdnadshavare, rektorer och elever. I dessa testades giltigheten i de identifierade problematikerna.
Slutligen identifierades tre problemområden:
•Aggressivt formulerade email från vårdnadshavare
•Negativt omtal eller exponering på sociala medier
•Att man filmar lärare i klassrummen. Filmer som riskerar spridas på sociala medier.
Det klart mest vanliga är aggressiva mail från föräldrar och vårdnadshavare. Forskarna noterade att aggressionerna tenderar att vara ett större problem på skolor i socioekonomiskt starka områden, där det finns en förmåga att argumentera för en förändring av beslut.
Syftet från början har säkert varit att komma med konstruktiv kritik, tror Cowen Forssell, men utan någon som modererar diskussioner i exempelvis Facebookgrupper riskerar diskussioner ta negativa vändningar. Om man inte möts ansikte mot ansikte, så blir det ett annat mer tillspetsat sätt att kommunicera, menar hon. Man ser inte hur kommentarer landar, vilket gör att man inte kan utveckla känslan av empati för den man pratar med.
Juniora lärare särskilt utsatta
Intervjuerna visade att juniora lärare kan var särskilt utsatta för aggressioner. Man pratar inte med utan om en lärare på nätet. Skolpersonal är också bakbundna av sin professionella roll: läraren vill inte svara i affekt och är också bunden av sekretess.
–Man vill agera professionellt, vilket ofta tolkas som att inte agera i affekt eller ge sig in i diskussioner på nätet som inte direkt riktar sig till dem, säger Rebecka Cowen Forssell.
Ett problem är att det inte finns rutiner på organisationsnivå för att hantera påhopp. Rektorer, som också blir utsatta, är med och stöttar vid incidenter men det blir ofta reaktivt, inte förbyggande, enligt Cowen Forssell.
Gratis för alla skolor
Det försöker man nu ändra på med hjälp av en verktygslåda i tre delar som kostnadsfritt kan användas av alla skolor och som riktar sig till rektorer och andra aktörer i arbetsmiljöarbetet: fackliga företrädare, HR, förvaltningsledning skyddsombud. Den består av korta spelfilmer kring de tre identifierade problematikerna, en informationsguide med information och kunskap kring problematiken samt en samtalsfilm som syftar till att fördjupa och kontextualisera problematiken.
Verktygslådan är utarbetad för användning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.
–Den är ett sätt att starta diskussioner kring det här: när blir det ett problem? När går man över gränsen? Vi kommer inte med en färdig metod utan försöker bygga upp en kapacitet på skolor att ta sig an problematiken, säger Rebecka Cowen Forssell.
Fakta: Digitala kränkningar och nätmobbning – En ny arbetsmiljörisk inom skolan
Det treåriga forskningsprojektet har finansierats av AFA Försäkring och har också involverat forskarna Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö universitet. Det har gjorts 31 djupintervjuer med lärare och rektorer och tre fokusgruppintervjuer med rektorer och vårdnadshavare (totalt 11 personer). För att identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön gjordes en enkät med 2847 personer. Tolv personer verksamma inom skolan och tio personer aktiva inom HR eller fackliga representanter, har lämnat feedback på verktygslådan.
