Artificiell intelligens omformar olika aspekter av samhället, inklusive utbildningsbranschen som genomgår stora förändringar.
I Sverige innebär att implementera artificiell intelligens i skolan spännande och lärorika utmaningar, samt lösningar.
Viktigaste utmaningarna med att implementera AI i svensk skola är att säkerställa tillgänglighet och samordning av data, men också att utveckla tydliga guider och riktlinjer i klassrummet och även bestämma kring bedömningskriterier kring AI-genererade texter och annat arbete eleverna kan sitta ihop.
Att skolor ska kunna realisera AI:s fulla potential är det avgörande att utveckla en väldefinierad nationell AI-datastrategi (såsom den nationella digitaliseringsstrategi för skolan). Genom att skapa konsekventa dataplaner och processer som balanserar värdeskapande och riskreducering kan skolor uppnå sina AI-mål. En AI-datastrategi bör prioritera användning, bearbetning och analys av data för att optimera och transformera AI/ML.
Ett sätt att implementera en AI-datastrategi i svenska skolor är att använda adaptiva lärplattformar utrustade med artificiell intelligens. Dessa plattformar kan ge eleverna personliga inlärningsupplevelser genom att identifiera individuella elevers behov och ge personligt riktad undervisning. Plattformarna kan använda algoritmer för att analysera elevernas prestationsdata och ge lärarna (och eleverna) feedback i realtid om elevernas framsteg. Detta kan stötta lärare att kunna göra anpassningar till individuella elevernas behov och förmågor.
En annan AI-datastrategi att implementera är att automatisera administrativa uppgifter. Med AI-drivna system kan skolor automatisera uppgifter som betygsättning, schemaläggning och närvarospårning. Detta kan spara tid för lärare och administratörer och tillåta dem att fokusera på mer meningsfulla uppgifter som lektionsplanering och elevernas engagemang och utveckling.
Men användningen av artificiell intelligens i svensk skola är också oroande. En oro är att AI-drivna system kan innehålla fördomar. Till exempel, om ett AI-drivet system tränas på data som återspeglar befintliga fördomar, kan det behålla dessa fördomar när det fattar ett beslut. För att lösa detta problem är det viktigt att se till att AI-system tränas med rika och representativa data.
Att ersätta mänskliga lärare med AI-drivna system är en annan utmaning. För en effektiv undervisning och lärande är den mänskliga kopplingen nödvändig och AI kan vara ett värdefullt verktyg för lärare. Det är viktigt att se till att AI används för att komplettera, inte ersätta, lärare.
Det tredje problemet är fusk, vilket observerades under de första månaderna efter lanseringen av ChatGPT, Bard och flera andra efterföljande AI-verktyg. AI innebär att elever kan få möjlighet att fuska i skolan, exempelvis med inlämningsuppgifter som AI kan skriva åt dem. Detta är en befintlig risk i svensk skola (liksom andra verksamheter) och bör ses över. Trots detta behöver inte AI vara negativt för skolan, utan kan liksom ovan nämnt vara en positiv faktor i undervisningen.
Avslutningsvis, för att utnyttja AI:s fulla potential är det viktigt att utveckla en AI-informationsstrategi, liksom riktlinjer och guider för svenska skolor. Genom att prioritera användning, bearbetning och analys av data för AI/ML-optimering och transformation kan svensk skola revolutionera utbildningssystemet och effektivisera det. Även om användningen av AI i skolor väcker oro, har den potentialen att förändra utbildningssystemet och ge eleverna personliga inlärningsmöjligheter, förbättrad säkerhet och förbättrad problemlösningsförmåga.
Av Fatosh Yiakup eHealth ICT Change Management Education Medtech Ethics of AI
