Nu måste vi lösa bristen på STEM-kunskaper i grundskolan
Hem SkolNivåGrundskola Nu måste vi lösa bristen på STEM-kunskaper i grundskolan

Nu måste vi lösa bristen på STEM-kunskaper i grundskolan

Publicerat av: Redaktionen

Den senaste TIMSS-rapporten jämför skolelevers nivåer i matematik och andra ämnen globalt.

Sverige har under de senaste åren haft en positiv utvecklingskurva, men vi har fortfarande en bit kvar för att nå upp till samma nivå som våra nordiska grannländer.

TIMSS-rapporten publiceras var fjärde år. I den senaste rapporten från 2019 syns bara en marginell förbättring hos svenska fjärdeklasselever sedan den tidigare mätningen 2015, med en uppgång på 2 poäng. Sett över tid har svenska elever förbättrat sina kunskaper vid varje TIMSS-rapport sedan 2007, vilket är oerhört positivt. Det är dock inte läge att luta sig tillbaka och vara nöjda, speciellt om vi ser till resultaten hos våra närmsta grannländer. Både Danmark, Norge och Finland har en nedåtgående trend enligt rapporten från 2019, samtidigt som vi i Sverige förbättrar oss vid varje mätning. Vi har lyckats förbättra oss med 18 poäng sedan 2007. Trots detta ligger vi fortfarande efter resten av Norden när man tittar på den faktiska kunskapsnivån, där vi exempelvis ligger 22 poäng under Norges resultat. Utvecklingen framåt måste gå snabbare om vi ska stå oss i internationella jämförelser och kunna säkerställa att vi har kunskap på områden som idag är högt eftertraktade på arbetsmarknaden.

Vi behöver behålla barnens intresse för naturvetenskap
Grundskolebarn föds in i det digitala samhället och deras förväntningar på digitala pedagogiska verktyg är därmed högre än tidigare generationer. Detta innebär att ämnen som traditionellt sett är mer analoga kan få en del elever att tappa intresset och i stället koncentrera sig på ämnen som verkar mer stimulerande.

Naturvetenskapliga ämnen och matematik är ämnen som generellt sett utmanar skolelever mest, och är även ämnen där undervisningen ofta bedrivs mer analogt. Detta kan bli problematiskt, särskilt om barn tappar intresset för matematik i tidig ålder. Matematik är ett komplext ämne med kopplingar till de flesta andra naturvetenskapliga ämnen. Just på grund av dess komplexitet är det svårt att komma i kapp när man väl hamnar på efterkälken, vilket kan leda till en lägre motivation och i förlängningen lägre sannolikheten att välja naturvetenskapliga utbildningar.

För att barn inte ska tappa intresset för matematik behöver vi skapa en inkluderande läromiljö där elever med akademiska svårigheter får rätt stöd. Det gäller inte bara elever med diagnosen numerisk blindhet eller dyskalkyli, utan alla som tycker att matematik är svårt. Om de hamnar efter från början tappar de snabbt tilltron ​​på sin egen förmåga. Vissa elever överför också detta låga akademiska självförtroende till andra ämnen, och då börjar den negativa spiralen.

När elever med numerisk blindhet eller räknesvårigheter hamnar i en negativ spiral bildas lätt ett utanförskap eftersom de jämför sig, och jämförs, med andra elever som ligger längre fram akademiskt. Det bidrar till att förstärka de negativa känslorna och gör det ännu svårare att skaffa sig en fullgod utbildning.

Nu måste vi lösa bristen på STEM-kunskaper i grundskolan

Gita Chiren

Ett sätt att tackla denna utmaning kan vara att introducera några moderna hjälpmedel i ett tidigt skede. Att ge eleverna kreativa verktyg för att lösa matematiska problem kan göra matematikundervisningen mer konkret och inspirerande. Något jag ofta hör är att själva matematikens språk kan vara svårt att förstå. Funktioner som automatisk läsning av formler och bättre visualisering av grafer och matematiska problem har visat sig vara effektiva för att skapa en bättre förståelse hos elever. Det är i grunden vad det handlar om: att öka förståelsen hos elever med akademiska utmaningar och hjälpa dem att känna sig förstådda och inkluderade i

samhället.

Stor efterfrågan på STEM-kunskaper
I Sverige har vi länge varit kända för vår innovativa kapacitet och nystartade digitala företag. Men med en potentiell brist på STEM-kunskap inom bara några år står vi inför en tuff utmaning. För om vi i framtiden saknar ingenjörer, fysiker, miljöingenjörer, biologer, matematiker – och även lärare inom dessa fält, kommer det bli ännu svårare för företag att locka till sig arbetskraft. På samma sätt leder en brist på entreprenörer inom området till färre arbetstillfällen.

Vi har helt enkelt inte råd att låta numeriskt blinda elever som vill utmärka sig i till exempel matematik tappa modet på grund av otillräcklig hjälp eller känsla av utanförskap. Av samma anledning behöver vi se till att barn som inte har diagnosen dyskalkyli men som upplever vissa akademiska utmaningar också får den hjälp de behöver. Genom att tidigt ta itu med deras utmaningar kan vi kanske behålla intresset för STEM-ämnen och undvika en pressad arbetsmarknad som skriker efter kompetens.

Inget barn eller ungdom i utbildning ska känna sig utanför på grund av sina akademiska kvalifikationer eller på grund av brist på fungerande stödlösningar. Lärosätenas viktigaste uppgift är att vara välkomnande och se till att eleverna känner sig förstådda, oavsett bakgrund. Detta kommer inte bara att gynna den enskilde eleven, utan även familjer, skolsystemet och samhället i stort.

Gita Chiren, före detta lärare och idag Customer Success Manager på Wizkids Sverige

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>