Kvalitativa läromedel saknas

Det är inte bara lärarbrist som drabbat skolorna. På många håll saknas också professionellt producerade läromedel.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare

Bedrivs undervisningen av obehöriga lärare utan tillgång till fullgoda läromedel så finns en uppenbar risk för att eleverna inte får den kvalitativa undervisning som de enligt skollagen och gällande läroplaner har rätt till.

Situationen framstår närmast som bisarr.

Skolorna avstår från att köpa läromedel, inte sällan med hänvisning till att eleverna har tillgång till datorer, och läromedelsproducenterna kompenserar sig för krympande försäljningsupplagor genom att höja priserna. Trots successivt minskande försäljning kan producenterna på så sätt ändå redovisa rejäla vinster.

Denna taktik, som tillämpats sedan flera decennier, har medfört skyhöga priser på läroböckerna, vilket i sin tur inneburit ytterligare begränsningar i skolornas inköp. De vinstgivande producenterna krymper alltså i omfattning och kapacitet, samtidigt som skolornas tillgång till förlagsproducerade läromedel minskar i motsvarande eller än högre grad.

Några producenters tappra försök att förmå skolorna att övergå till att använda heltäckande digitala läromedel har misslyckats. Endast en mycket liten andel av landets skolor använder sådana läromedel.

Hur ser då den nuvarande läromedelssituationen ut för landets lärare och elever? Jo, i de flesta skolor finns läromedelsförråd med bland annat klassuppsättningar av läroböcker som kan ambulera mellan berörda klasser. Förråden kompletteras endast i takt med att böcker förstörs eller försvinner. Detta medför att en klassuppsättning av en viss bestämd lärobok kan innehålla böcker från såväl aktuella som inaktuella upplagor. Det är inte ovanligt att elever använder läroböcker som är tryckta långt innan eleverna var födda.

Utöver befintliga förrådsböcker har lärare och elever också tillgång till gratismaterial av mycket skiftande kvalitet. Ofta handlar det om reklamfinansierade böcker eller digitala lärresurser, som skolorna tillhandahåller via affärsdrivande företag. Avsändare kan vara såväl företag och organisationer som statliga myndigheter. Gemensamt för samtliga dessa produkter är att de är partsinlagor. Lärare som vill bedriva en objektiv undervisning i läroplanens anda bör således undvika att använda den här sortens gratismaterial.

En stor mängd digitala lärresurser producerade av enskilda lärare eller lärarlag finns också att gratis tillgå, ofta på reklamfinansierade internetsidor. Där återfinns allt från sämsta skräp till material av hög kvalitet.

Ska vi ha det så här i svensk skola år 2019?

Nej, många vill nog se en kvalitativ förbättring vad gäller skolornas läromedelsanvändning. Det är nu hög tid att tillsätta en statlig läromedelsutredning.

Rolf Ekelund, filosofie magister, tidigare läromedelsförläggare