Digital teknik kan hjälpa elever med svårigheter

Skolan kan inte isolera sig samtidigt som världen blir allt mer digital.

Digital teknik kan hjälpa elever med svårigheter
Digital teknik kan hjälpa elever med svårigheter

Det menar Johanna Wettervik på Hummelstaskolan utanför Enköping som själv sett hur digitala läromedel kan få barn i behov av extra stöd att öppna upp sig.

Nyfikenhet har alltid varit en ledstjärna för Johanna Wettervik som arbetar som förskollärare på Hummelstaskolan i Enköping. Inte minst eftersom hon jobbar med yngre barn i sin förskoleklass.

– Med yngre elever måste man tänka lite nytt eftersom de inte kan läsa och skriva. Till exempel har jag använt Google Maps och jobbat med det visuella. Efter att jag hade varit i London kunde jag visa barnen på kartan hur det såg ut och var det låg någonstans. Det blev mer verklighetsnära för barnen eftersom deras fröken hade varit där. Det blev även en koppling mellan det visuella och det textmässiga när barnen började ställa frågor om allt som stod i faktarutor som dök upp på skärmen, förklarar Johanna Wettervik.

Johanna Wettervik har arbetat i grundskolan sedan 2015 och alltid haft ett stort intresse för specialpedagogik och att arbeta med elever som är i behov av extra stöd.

– Jag brinner för det och har många exempel på barn som lyfts upp tack vare digital teknik, både på skolan där jag jobbar idag och på tidigare arbetsplatser. Exempelvis killen i ettan som inte nådde målen i svenska innan vi förstod att det berodde på hans motorik i handen och en surfplatta med tangentbord löste det. Pojken med dyslexi som fick skrivarglädje när han kunde få ut det han hade i huvudet på skärmen. Eller eleven som hade en språkstörning och svårt att förstå det han hörde. Tack vare talsyntesen i Google Docs kunde han få feedback och respons på det han skrev. Han behöver någon som läste åt honom och det kan både en dator och en människa göra.

Johanna Wettervik menar att det är lätt att se förändringar i elevernas engagemang i skolan efter att man introducerat digitala läromedel. Men man ska inte jobba enbart digitalt. Barnen behöver arbeta med papper och penna också.

– Man vill ha en varierad repertoar i klassrummet så att det blir meningsfullt. Jag har äve sett hur en del elever tagit med sin surfplatta hem för att sitta och skriva på kvällarna och räkna matteuppgifter bara för att det var kul. En del älskar att göra presentationer tillsammans och jag märker att barn som tidigare inte vågat prata framför klassen nu vill visa upp sitt arbete för andra.

Samtidigt har de digitala verktygen även hjälpt Johanna Wettervik och hennes kollegor i Enköping i vardagsarbetet.

– Vi som är lärare i skolan kan inte isolera oss samtidigt som resten av världen blir otroligt digitaliserad. Tänk om jag själv bara hade fått papper och penna på jobbet, det hade inte fungerat. De digitala verktygen vi använder med barnen är även ett stöd för mig i min roll som pedagog. Jag gör allt i molnet, till exempel har jag all min planering där och jag gör närvarolistor i Googles kalkylprogram. Åtkomst har jag oavsett vilken enhet jag använder. Vi har även gjort mycket med digitala verktyg på våra lärarkonferenser med exempelvis frågesporter tillsammans i arbetslag eller när vår IKT-grupp skulle jobba med att bryta ner läroplanen och använde gemensamma dokument att anteckna i.

Faktaruta

Tre exempel på hur digitala läromedel kan hjälpa barn med svårigheter:

  • Digitala verktyg kan ge skaparglädje i klassrummet för barn som är skoltrötta
  • Digitala verktyg kan hjälpa barn som har problem med finmotoriken
  • Talsyntes kan ge stöd åt barn som har problem med språket och talfel