Ett kvalitetsramverk och bättre uppföljning ska stärka skolsystemet

Det finns ett stort värde i att samlas kring ett antal konkreta nationella målsättningar som gör det möjligt att följa utvecklingen i svensk skola.

Ett kvalitetsramverk och bättre uppföljning ska stärka skolsystemet 1Nu får skolmyndigheterna i uppdrag att sammanställa avgörande framgångsfaktorer för skolutveckling och föreslå delmål och indikatorer för uppföljning och analys av skolhuvudmännens verksamhet och resultat.

– Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen. Framgångsrika skolsystem karakteriseras av samsyn och gemensamma utgångspunkter. Nu tar vi ett stort steg mot ett starkare skolsystem med ett kvalitetssystem på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Våra skolmyndigheter får ett gemensamt uppdrag att i samverkan ta fram underlag till kvalitetssystemet, säger utbildningsminister Anna Ekström.

För att stärka skolsystemet och därmed öka elevernas kunskaper krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Därför beslutade regeringen 2018, med utgångspunkt i Skolkommissionens förslag, om nationella målsättningar för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom det svenska skolväsendet. Det finns däremot inget sammanhållet statligt kvalitetssystem för hur brister i verksamheten ska fångas upp och hur stöd ska ges till huvudmän och skolor för att åstadkomma förbättringar av resultaten.

För att samla den kunskap som redan finns ger regeringen nu Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolforskningsinstitutet ett gemensamt uppdrag. Skolmyndigheterna ska bland annat:

  • Analysera och sammanställa faktorer och förutsättningar som är avgörande för att uppnå hög kvalitet och likvärdighet i skolväsendet och som bedöms vara centrala för en effektiv skolutveckling.
  • Lämna förslag på delmål och indikatorer, för samtliga skolformer inom skolväsendet och fritidshemmet, som kan användas i statens uppföljning av skolhuvudmännen och ligga till grund för analys av verksamheten.

Syftet med uppdraget är att kunna förmedla en samlad kunskap till huvudmännen för effektiv skolutveckling, vilket stärker likvärdighet och underlättar samsyn, underlätta och stärka huvudmännens egna uppföljning av verksamheten och få en övergripande nationell bild av läget och utvecklingen i skolan.

Uppdraget, som delvis bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, ska redovisas senast den 28 augusti 2020.