Skolans digitalisering har kritiserats hårt av politiker, forskare och skribenter under det senaste året.
Fokus har varit på skärmar och skärmtid.
Men digital kunskap handlar om mycket mer än så. En ny Novusundersökning visar att drygt 9 av 10 föräldrar är positiva till digital kompetens i skolan – en siffra som är lika hög bland övriga befolkningen.
– Skillnaden mellan den offentliga debattens syn på skoldigitalisering och vad landets föräldrar tycker är stor. Föräldrarna är positiva och förväntar sig att skolan tillhandahåller färdigheter som barnen har nytta av i studier och arbetsliv. Tekniska museet och landets andra science centers kan vara med och bidra i detta arbete, säger Maria Olsson, avdelningschef för lärande på Tekniska museet.
Novusundersökning om digital kompetens
Enligt Skolverket innebär digital kompetens att elever får lära sig lösa problem och omsätta idéer med hjälp av ny teknik, får förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället, samt lär sig källkritik och ansvarsfullhet på nätet.
På uppdrag av Tekniska museet tillfrågade Novus nyligen ett riksrepresentativt urval av drygt 1000 svenskar om digital kompetens i grundskolan. Svaren bland föräldrar visar följande:
- 94 procent anser att elever bör ha tillgång till både skolböcker och datorer/plattor i skolan.
- 95 procent tycker att digital kompetens är viktigt för att rusta elever för framtida studier och arbetsliv.
- 93 procent menar att det är viktigt att elever lär sig förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
- 100 procent anser att det är viktigt att elever lär sig att vara källkritiska och ansvarsfulla på nätet.
Digitala färdigheter behövs för inkludering
Unesco – FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – lyfter fram digitala färdigheter som viktiga för social inkludering och att de bidrar till att främja rättvis utbildning och lärande. Den digitala kompetensen relateras till förmågor som att läsa, skriva och räkna, liksom kritiskt och innovativt tänkande, problemlösning, samarbetsförmåga samt socioemotionella färdigheter.
– Det senaste årets debatt har gått vilse bland skärmar. Den borde inte handla om antingen skolböcker eller digitala verktyg. Både och behövs. Framför allt är digitala färdigheter en demokratisk rättighet. Utan dessa kunskaper riskerar många att hamna i ett utanförskap, säger Peter Skogh, museidirektör på Tekniska museet.
Viktigt att främja intresse för teknik och IT
Digital kompetens behövs i de flesta yrken och arbetsmarknaden ropar efter personer med utbildning inom teknik, matematik och IT. År 2035 kommer det uppskattningsvis att saknas omkring 75 000 teknikutbildade i Sverige. Teknikföretagen lyfte nyligen fram att bristen på ingenjörer i landet är ett hinder som riskerar att försena industrins gröna omställning.
Tekniska museet, liksom flertalet andra science centers runtom i landet, har ett gediget skolprogram som även inkluderar uppsökande verksamhet. Genom att teama upp med lärare arbetar vi för att väcka ungas intresse för teknik, främja nyfikenhet och bidra till etiska diskussioner kring innovationer.
Maker Tour – programmering i skolan
Tekniska museets utbildningssatsning Maker Tour – programmering i skolan som pågått sedan 2017 vänder sig till elever i utsatta områden i Stockholm. Med hjälp av en programmeringsbuss lastad med pedagoger, datorer, kretskort och robotar rullar museet ut till mellanstadiesklasser i dessa områden. Det tre veckor långa utbildningspaketet består av lärarintroduktion, workshops i skolan och på museet, kreativa utmaningar, lärarinspirationskvällar samt lovverksamhet. Det är kostnadsfritt för skolorna att delta.
Bakgrunden till Maker Tour – programmering i skolan är det ökande behovet av personer med teknisk och digital kompetens. Idag rekryteras elever till teknikprogrammet bara ur en tredjedel av befolkningen. Att minska den sociala snedrekryteringen är viktigt. Fler behöver alltså utbildas – från alla grupper i samhället. Genom satsningen vill Tekniska museet bidra till att säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning och innovationskraft inom teknik och programmering.