Hem Teknik Mer teknik kommer inte att lösa skolans problem – tre perspektiv på skolan i coronans tid

Mer teknik kommer inte att lösa skolans problem – tre perspektiv på skolan i coronans tid

Publicerat av: Redaktionen
Mer teknik kommer inte att lösa skolans problem – tre perspektiv på skolan i coronans tid

Coronapandemin kan och ska förändra spelreglerna för hur vi jobbar med teknik i den svenska grundskolan.

Mer teknik kommer inte att lösa skolans problem – tre perspektiv på skolan i coronans tid

Anna Westermark, Sverigechef Clio

Coronapandemin har ökat användandet av digitala undervisningsverktyg rejält.

Med det ökade användandet krävs också ökad reflektion kring vad som faktiskt fungerar. Man kan undra varför ett företag som försörjer sig på att sälja utbildningsteknik hävdar att mer teknik inte kommer att lösa skolans problem, men vi är övertygade om att om vi inte skapar rätt balans mellan analogt och digitalt lärande så skapar vi inte bara en polariserad grundskola utan riskerar också att göra våra barn dummare. Detta leder mig till det första perspektivet.

Perspektiv 1: Balanserad undervisning med ett ansvarsfullt teknikanvändande

Bland de som har fått testa på digital distansundervisning på heltid kan nog inte ens de mest entusiastiska teknikförespråkare påstå att de digitala metoderna är totalt överlägsna de analoga. Däremot är man ignorant om man inte samtidigt kan se vissa fördelar med den nya tekniken. Coronapandemin har potential att förändra vår förståelse för och användning av digitala läromedel i den svenska grundskolan, men det är tydligt att det digitala fungerar bäst i en bra balans med det analoga. Det gäller att utvärdera och använda det som fungerar bäst i en given situation oavsett om det är digitalt, analogt eller en meningsfull kombination.

Näringsliv, akademi och offentlig sektor behöver ta ett gemensamt ansvar för att skapa den rätta balansen mellan digitala och analoga lärandemetoder. Vi behöver hjälpas åt för att utforma ett ansvarsfullt användande av teknik i skolan. Här kan bland annat Sissela Nutleys bok “Distraherad” ge oss en hel del att betänka i den fortsatta utvecklingen.

Perspektiv 2: Dags att debattera relevant undervisning

De restriktioner vi levt med under det senaste året innebär förhoppningsvis att vi lämnar debatten om huruvida man är helt för eller helt emot digitalisering av grundskolan bakom oss och istället fokuserar på hur vi skapar goda förutsättningar för våra barns lärande. Det är viktigt att komma ihåg att digitaliseringen inte är ett mål i sig självt utan ger upphov till nya medel för att uppnå kunskapsmålen.

Innan covid-19 och det därpå följande fokuset på utbildningsteknik uppgav hela 63 % av landets lärare att de aldrig eller nästan aldrig använder digitala läromedel i sin undervisning. Den siffran ser annorlunda ut idag när tekniken för vissa har blivit en förutsättning för att undervisningen överhuvudtaget ska kunna bedrivas.

Under det senaste året har fler svenska lärare fått testa digital undervisning, och de har fått stor erfarenhet av vad som fungerar bra och dåligt. I den aspekten har coronapandemin ökat mognaden i användandet av undervisningsteknik, vilket ger ett markant bättre utgångsläge för en riktig debatt om det det först och främst handlar om – hur vi säkrar en bättre och mer relevant undervisning för våra barn.

Perspektiv 3: Ett nödvändigt kunskapslyft

Även om alla framtidsutsikter pekar på att digital kompetens kommer att vara nödvändig i den värld eleverna kommer att möta som vuxna är det naivt att tro att mer teknik i själva skolan kan göra eleverna bättre rustade för framtidens digitala arbetsmarknad.

Men om lärarna får rätt kunskapslyft och fria händer att använda sin kunskap och sina erfarenheter från det senaste året kan de skapa ett gott samspel mellan det digitala och det analoga som bättre kommer att förbereda eleverna inför framtidens digitala arbetsmarknad. Här behöver både staten och kommunerna ta ett större ansvar för att skapa dessa förutsättningar.

Jag har funderat mycket på de här perspektiven den senaste tiden. Jag hoppas att de erfarenheter vi fått under det gångna året kan göra att vi förändrar spelreglerna för hur vi arbetar med digitala och analoga läromedel i den svenska grundskolan.

Av Anna Westermark, Sverigechef Clio

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>