Ungdomars strävan för att lyckas i skolan och på fritiden leder till en stressad tillvaro med risk för psykosomatiska besvär, så som huvudvärk, sömnbesvär, oro och magont.
Både flickor och pojkar drabbas av upplevda förväntningar, som de hanterar genom olika strategier utifrån kön, det visar Marie Wilhssons studie, som till stor del bygger på ungdomars egna upplevelser.
Marie Wilhsson är nybliven doktorand i Hälsa och livsstil med inriktning omvårdnad
Marie Wilhssons är nybliven doktor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. Hennes avhandling ”Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena”, handlar om perspektiv på ungdomars hälsa, som kan bidra med kunskap vid utveckling av hälsofrämjande insatser i skolan.
Perspektiven utgår från ungdomar samt skolpersonal och vårdnadshavares upplevelser och uppfattningar. Avhandlingen bygger på tre kvalitativa studier samt en kvantitativ studie.
Avhandlingen visar att ungdomars strävan mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden upplevs som en kamp om tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Men framgång är inte samma sak för alla.
– Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att lyckas inom aktiviteter som visar på fysisk styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna, som ser på sin framgång i ett längre perspektiv, säger Marie Wilhsson.
Hon menar att det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter, särskilt för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil.
– Skolan har ansvar för både hälsa och lärande. I dag ligger fokus mer på lärandet och fokus bör ligga på båda, då de påverkar varandra, säger Marie Wilhsson.
I avhandlingen visar Marie Wilhsson att traditionella könsmönster lever kvar i skolan och fortplantasav rådande könsregimer och könskodade förväntningar.
– Förhoppningen med denna avhandling är att utifrån perspektiv på ungdomars hälsa bidra med ökad kunskap till elevhälsan samt övrig skolpersonal men även beslutsfattare inom skolans organisation. Kunskapen kan ligga till grund för hälsofrämjande insatser i skolan utifrån ett salutogent perspektiv, som fokuserar på att bevara och stärka hälsobringande faktorer och resurser hos ungdomarna, säger Marie Wilhsson.
Avhandlingen visar att perspektiv på ungdomars hälsa bör uppmärksammas på olika nivåer i samhället och även inkludera perspektiv på kön. Faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil ska diskuteras utifrån ett hälsofrämjande perspektiv som synliggör flickors och pojkars hälsa och livsstil.
– Strukturella och organisatoriska hinder för det hälsofrämjande arbetet måste synliggöras för skolpersonal och skolledning, säger Marie Wilhsson.
