Varför saknas läromedel?

I ett samtal mellan Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och förbundet Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall framgår att Skolverkets chef pläderar för mer läromedel i undervisningen, samt att han tror att skolan ofta har en bristande förståelse för behovet av läromedel.

Varför saknas läromedel? 1
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedel (FSL).

Samtalet finns tillgängligt på Youtube och länk finns på Läromedelsförfattarnas webbplats och även på förbundets Facebook-sida.

Sveriges samtliga tre elevorganisationer har undertecknat en debattartikel i Dagens Samhälle, i vilken man argumenterar för mer läromedel i skolan. Enligt en undersökning som gjorts av Ungdomsbarometern vill 95 % av tillfrågade elever ha tillgång till reguljära läromedel i undervisningen. Överlag föredrar eleverna tryckta läromedel framför digitala.

Forskning som redovisas av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), visar tämligen entydigt att text på papper är att föredra i undervisningen framför text på skärm. Tryckt text på papper ger bättre läsbarhet och därmed möjlighet till högre grad av läsförståelse.

Skolverket och en överväldigande majoritet av skolans elever vill alltså ha mer läromedel i skolans undervisning, helst i form av tryckta böcker. Vad säger då lärarna? Jo, endast 14 % av dem anser att de ges möjlighet att införskaffa läromedel i den utsträckning som är önskvärd för att en fullgod undervisning ska kunna genomföras.

Den skriande bristen på läromedel uppenbarar sig också med önskvärd tydlighet vid samtal om saken med lärare och elever på skolor runt om i Sverige. Vid jämförelse med vårt grannland Finland framträder det svenska läromedelseländet i bjärt belysning. De finländska skolorna köper årligen läromedel för mer än dubbla det belopp som genomsnittligt gäller i vårt land: 1 400 kronor per elev och läsår i Finland, att jämföra med 650 kronor Sverige

I pengar räknat har skolornas inköp av läromedel mer än halverats under de senaste decennierna. Räknat i volym är minskningen omkring 70 %. I en inte obetydlig omfattning har de professionellt producerade läromedlen ersatts med så kallade fria läroresurser. Dessa har sällan fakta- eller språkgranskats och är ofta undermåliga i flera avseenden.

Det kan emellertid inte förnekas att kritik finns mot de läromedel som Läromedelsföretagen tillhandahåller. De successivt minskande upplagorna har resulterat i skyhöga priser och många pedagoger har en negativ inställning till den styrning av undervisningen som en strikt användning av ett heltäckande läromedel medför.

Kritiken mot läromedlens pedagogik har emellertid gynnat läromedelsföretagens försäljning inom ett annat område, nämligen lärarlitteratur och pedagogisk facklitteratur. Tvärtemot vad som gäller för läromedel har försäljningen av lärarlitteratur ökat rejält under 2000-talets inledande decennier. Ökningen är i storleksordningen flera hundra procent och utgivningen av lärarlitteratur svarar nu för närmare 10 % av läromedelsföretagens totala försäljning. Den ökande efterfrågan på lärarlitteratur kan tolkas som en önskan hos lärarna om att finna alternativa sätt att undervisa för att kunna distansera sig från läromedlens styrning.

Utvecklingen på läromedelsmarknaden signalerar tydligt att läromedelsföretagens kalkyler för prissättning måste förändras på så sätt att priserna på läromedel framgent kan hållas på en rimlig nivå. Dessutom bör producenterna revidera konceptet för de grundläggande läromedlen. Lärarna vill inte att läromedlen tar kommandot i klassrummet.

Men oavsett de ovan påtalade bristerna vad avser läromedelsföretagens aktuella utbud så är det nu hög tid för alla goda krafter att samverka kring ambitionen att förverkliga målet om att alla elever i svensk skola ska ha fullgod och likvärdig tillgång till kvalitativa läromedel.

Samtliga berörda parter förefaller vara rörande överens om att det behövs mer läromedel i skolan. Ingen säger sig vara emot. Under innevarande vårtermin erhåller kommunerna cirka 800 kronor per elev i särskilt pandemibidrag från staten. I många fall vore det säkert klokt av kommunerna och skolorna att investera dessa pengar i nya läroböcker.

Av: Rolf Ekelund