Digitaliseringen i skolan – när den är som bäst

Digitaliseringen i skolan kommer – när den är som bäst – till gagn för alla elever. Kanske är det ändå så att de som vinner mest på att tillgången på digitala hjälpmedel ökar är elever i svårigheter.

Digitaliseringen i skolan – när den är som bäst 1
Från vänster: William Wellbring Enström och hans pappa Carl Enström.

IT-pedagogen har fått träffa William Wellbring Enström och hans pappa Carl Enström för en pratstund.

William är 15 år och för honom har skolan inte varit problemfri. Vid sju års ålder diagnostiserades han med ADHD och tre år senare fick han även diagnosen dyslexi.

På frågan om hur det var att få nämnda diagnoser svarar Carl att han och Josefin – Williams mamma – mest upplevde att de fick ett kvitto på vad de redan hade på känn när ADHD-diagnosen  ställdes. William själv var som sagt bara sju år då och minns mest att han blev arg när det gick upp för honom att hans föräldrar hade fått veta det flera månader innan de berättade det för honom.

När han sedan diagnostiserades med dyslexi visste han väl inte exakt vad det var men att läsning var något han upplevde som svårt hade han vetat länge. Carl berättar att när dyslexidiagnosen kom insåg han att något måste göras för att hjälpa William.

Den hjälp som fungerat bäst under Williams skolgång har  varit inläst material. Sådant material har han kunnat ta till sig på ett bra sätt. Pappa Carl utrycker det som att han så att säga ”läser med öronen” och att han har utvecklat en hög förmåga att komma ihåg sådant han har hört.

I skolan har man använt Inläsningstjänst och dylika funktioner. Williams strategi har då främst varit att lyssna utan att läsa med i texten. Problemet för skolan har varit att det begränsat pedagogerna till att använda material som går att hitta inläst. Dessutom har eleverna blivit beroende av sin iPad.

Carl menar att iPaden ofta kan vara en distraktion för barnen. Paddan pockar ständigt på elevernas uppmärksamhet och det blir ett störningsmoment för koncentrationen – inte minst för en kille som William – att ständigt bara vara ett klick ifrån något roligt på Youtube eller möjligheten att skicka meddelanden till kamrater.

Lösningen blev MyEye från OrCam som Carl Enström kom i kontakt med i år. Han gjorde som de flesta gör när de vill ha information. Sökte på Google med sökord som ”reading aid” och hittade MyEye från OrCam och dess svenska distributör Frölundadata. William fick därifrån låna en MyEye den här terminen. MyEye fungerar faktiskt som det låter – som hjälpögon som läser in och läser upp text så att barnen kan lyssna vi t ex bluetooth-anslutna hörlurar. Sin MyEye fäster William på sina glasögonskalmar med hjälp av en magnet.

Har en elev en MyEye kan läraren förse eleven med vilken text som helst – ur bok eller på papper – och eleven kan följa med i den skrivna texten och lyssna, alternativt bara lyssna. MyEye läser alltså all tryckt text högt, därför behöver läraren inte hålla sig till läroböcker som finns inlästa utan kan använda sig av allt från dagstidningar och böcker till egenförfattade texter på papper.

Digitaliseringen i skolan – när den är som bäst 2Elever som behöver röra på sig kan göra det medan de ”läser” och har man behov av att fingra på    t ex en stressboll går det också utmärkt. Någon iPad eller dator behöver eleven inte heller.

MyEye gör således elever med lässvårigheter självständiga i läsningsarbetet. De kan lyssna på samma sätt som de skulle ha gjort ifall läraren läst för dem. På så vis frigörs tid för pedagogen som kommer övriga elever i klassen till godo. Win-win för både elever, lärare och inte minst föräldrar kan man säga.

Hur upplever då William Enström och hans familj att MyEye har förändrat livet för dem?
William menar att det har blivit mindre krävande att läsa. Nyligen läste tretton sidor under en lektion vilket är ett rejält rekord.

Med egna ord säger William: ”Jag har större frihet och kan läsa alla texter jag får. Jag blir mindre trött och mer uthållig. Jag kan läsa ganska ok i vanliga fall men det tar tid och kraft. Nu kan jag lyssna samtidigt som jag gör andra saker”. Att hans skoldag förändrats till det bättre är odiskutabelt.

Vidare menar William att han nu kan gå i skolan på mer lika villkor som sina jämnåriga kamrater vilket givetvis borde vara en självklarhet för alla barn. Det som kan tolkas in i vad far och son Enström säger är att den här lilla apparaten skulle kunna vara till stor hjälp för väldigt många skolbarn med lässvårigheter.

Av: Mattias Lundqvist